Gröna träbroar

– Denna oberoende studie är ett viktigt verktyg för vårt och branschens fortsatta arbete, säger Johan Åhlén, vd för Moelven Töreboda AB.

Studien utgår från livscykeln och CO2-fotavtrycket för en betongbro och en träbro på järnvägssträckan Åstorp-Kattarp i Skåne i Sverige. De material och komponenter som behövs under de två broarnas livstid har jämförts, inklusive de resurser som har använts vid utvinningen av råvarorna. Man har även tagit hänsyn till det ­nödvändiga underhållsarbetet under de 80 år som utgör broarnas tekniska livslängd.

Enkel matematik

Träbron släpper ut 79 ton CO2-ekvivalenter på sin väg från vaggan till graven, medan betongbron avger hela 127 ton – cirka 40 procent mer. Studien slår även fast att det är stålmaterialet i räckverket på träbron som står för en stor del av dess CO2-fotavtryck.

– I dagens klimatdebatt pratas det mycket om den klimatpåverkan som orsakas av transport av material och själva byggprocessen. Vår studie visar att dessa faktorer spelar en betydligt mindre roll än den klimatpåverkan som orsakas av materialen och underhållet. Trä som produkt vinner stort på dessa punkter, säger Peter Jacobsen, utvecklingschef på Martinsons Byggsystem.

Företaget bidrog tillsammans med Moelven Töreboda till studien. Studien är utförd av konsultbyrån Tyréns och SP Trä (Sveriges Forskningsinstitut).

Vänligare inställning

Trafikverket, som står för all offentlig väg- och järnvägsutbyggnad i Sverige, bygger varje år cirka 150 vägbroar. Dessutom tillkommer de broar som byggs av kommuner och privata aktörer. Detta leder till att broprojekten har en stor klimatpåverkan, och de kräver mycket kunskap om miljöpåverkan från alla inblandade parter.

Åhlén tror att det är viktigt att komma ihåg att beredvilligheten att bygga med trä till stor del handlar om vilken generation man tillhör.

Unga människor i branschen tycker att trä är ett strålande material att använda. Jag är övertygad om att deras inställning kommer att sprida sig och få ett ännu större genomslag i framtiden.