Så påverkar skogbruket klimatet.

Varför hugger vi ned skogen?

Skogen i Skandinavien binder cirka 55 procent av de CO2-utsläpp som människor ger upphov till. Varför är det då bra att hugga ned skogen för att använda materialet i träbyggnader och andra produkter av trä?

Ett viktigt skäl är att trädet fungerar som ett naturligt kollager. I likhet med de flesta växter tar trädet upp koldioxid (CO2) genom fotosyntesen. Trädet använder mest CO2 när det växer och tar upp mindre CO2 när det är fullvuxet. När trädet ruttnar eller förbränns frigörs koldioxiden igen, men om trädet fälls och används som t.ex. byggnadsmaterial fortsätter det att fungera som ett kollager. Ett vanligt bostadshus i trä binder exempelvis upp ungefär 16 ton CO2 i trämaterialet.

Om vi ska kunna begränsa temperaturhöjningen på jorden till högst två grader måste vi binda mer kol än vi släpper ut före år 2100 enligt FN: s klimatpanel. Vi kan göra det genom att ”fånga upp” växthusgaserna i luften och lagra dem under marken eller genom att ha ett aktivt skogsbruk och bygga mer i trä. För produktion av trä krävs lite energi och trä kan ersätta icke förnybara byggmaterial som avger mer växthusgaser.

 Gallring

Världens skogar är ett gigantiskt kollager och för att undvika utsläppen från detta lager måste avskogningen minskas. Men det är stor skillnad mellan att avverka regnskog, som sällan ersätts av ny skog, och att avverka skog här hemma. För varje träd som fälls i Skandinavien planteras två nya träd som under tillväxtfasen använder mer CO2 än vuxna träd. Det innebär att ett aktivt skogsbruk hjälper till att binda mer CO2 än en skog där träden efter hand dör på rot. Genom ökad skogsproduktion kan mängden bunden CO2 ökas från ungefär 1,2 miljarder ton 2013 till 1,5 miljarder ton inom 60–70 år enligt norska Trefokus.

För att säkerställa att skogsbruket inte minskar den biologiska mångfalden i skogen, utan snarare bevarar alla arter som lever där, har ett antal åtgärder vidtagits. Genom att kartlägga de djur-och fågelarter som lever i skogen kan vi bevara biotoper med sällsynta och utrotningshotade arter. Det finns också krav på hur mycket skog som ska förvaltas med hänsyn till fågelarter och vilken del av året de inte får störas.

Skogarna täcker cirka 38 procent av det norska fastlandet och i dessa områden finns totalt närmare 11 miljarder träd med en diameter på fem centimeter eller mer. Norska skogsägare har långa och goda traditioner av hållbar förvaltning. Tillväxten av virkesförrådet i de norska skogarna ligger på runt 25 miljoner kubikmeter om året, medan den årliga avverkningen uppgår till cirka 10 miljoner kubikmeter virke. Moelven är en stor inköpare av virke och för att säkerställa att våra råvaror kommer från hållbart skogsbruk köper vi certifierat virke.

För att bevara den biologiska mångfalden, friluftslivet och kulturlandskapet är skogsskydd viktigt. Tio procent av skogen i Norge ska skyddas och det innebär att naturen i dessa områden ska få utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. Skogsskyddets klimateffekter är dock omdiskuterade. Om träden fälls innan de dör kan de användas för att ersätta produkter som tillverkas av fossila resurser i form av olja, kol och gas och därmed förhindra utsläpp av växthusgaser.

I de skandinaviska skogarna lagras mycket kol i rotsystemet och i jorden och som mest ökar CO2-utsläppen från jorden under en period på 10–30 år innan den nya vegetationen återigen står för en nettoupptagning av CO2. Efter en avverkning ska skogsägarna se till att ny skog växer upp inom tre år. Detta kan ske genom plantering, sådd eller naturlig föryngring med frön. För att se till att den nya skogen etablerar sig snabbare, växer bättre och får bättre överlevnad kan mineraljorden i dessa områden blottläggas. En sådan markberedning stör jorden och kan leda till kolförluster, men å andra sidan kan den nya skogen snabbare binda CO2 på nytt.

Även om själva skogsråvaran är klimatvänlig så orsakar skogsbruket utsläpp av växthusgaser. Utsläppen härrör bland annat från bränslet för skogsmaskinerna och timmerbilarna som transporterar virket från skogen till industrierna. Dessa utsläpp ingår i beräkningen av klimateffekterna som uppstår då andra byggmaterial ersätts av trävirke. De positiva effekterna kan ökas ytterligare genom att fossila bränslen ersätts av biobränslen och när eldrivna skogsmaskiner och timmerbilar blir verklighet.

Källor: Skog – en viktig del av klimaløsningen, Skog.no, Regjeringen.no, Trefokus.

Mer timmer i skogen