Skogen i Sverige binder ungefär dubbelt så mycket som de totala svenska utsläppen av koldioxid, säger skogsindustrierna. Varför är det då hollbart att hugga ned skogen för att använda materialet i träbyggen och andra produkter av trä?

Fotosyntesen är en viktig orsak till det (se faktarutan). Ett träd använder som mest koldioxid (CO2) när det växer, och tar upp mindre koldioxid när det är fullvuxet. När trädet dör vid roten och ruttnar släpper det ut koldioxiden i naturen igen. Men om trädet istället huggs ned fortsätter det att fungera som ett kollager.

Källa: Svenskt trä - Skogen gör nytta 

Här kan du läsa om Moelvens hållbarhetsrapport och de mål vi har satt för att bidra till en hållbar framtid.

Varför bör vi hugga skog?

För varje träd som huggs i Skandinavien planteras det två nya träd, som i tillväxtfasen använder mer koldioxid än ett vuxet träd. En gran är fullvuxen och avverkningsklar efter 45–130 år, beroende på hur snabbt skogen växer. Det innebär att ett aktivt skogsbruk hjälper till att binda mer koldioxid än om skogen så småningom dör vid roten.

Netto minskar det svenska skogsbruket mängden koldioxid i atmosfären med ca 60 miljoner ton per år. Sveriges skogar skulle kunna binda mer kol än de gör idag genom en ökad tillväxt och genom att vi ökar produktionen av skogsbaserade produkter.    

Vilken nytta gör skogen som byggnadsmaterial?

Trädet som byggnadsmaterial är förnybart och miljövänligt. Det krävs lite energi att hugga och omarbeta trä. Det är till stor del energi från förnybara källor som används när virket bearbetas, istället för energi från olja. Detta ger låga utsläpp i produktionsfasen.

Bygger man av trä istället för andra byggmaterial minskar utsläppen av växthusgaser kraftigt, enligt en analys gjord av Sathre & O'Connor (2010).

Växjö i Småland har länge arbetat systematiskt med hållbar stadsutveckling, och innan 2020 ska 50 procent av allt som byggs vara i trä för att minska stadens klimatpåverkan. 

Men! Vart koldioxid kommer från har betydelse:  


Biogen koldioxid frigörs när träd och andra växter ruttnar eller brinner. Denna typ av koldioxid ingår redan i den atmosfäriska kolcykeln.

Fossil koldioxid frigörs när olja, som har legat lagrad i havsbottnen i miljontals år, bränns. Detta bidrar till ny koldioxid i atmosfären och är en stor utmaning för klimatet.

Källan till koldioxiden påverkar alltså hur skadlig den är för miljön.

Fotosyntes – vad är det nu igen? 

     
 

I granens och tallens barr finns det klorofyll. Det använder träden till att omvandla koldioxid (CO2), vatten (H2O) och ljusenergi till socker (C6H12O6) och syre (O2).

En del av koldioxiden ger trädet växtkraft. Resten av koldioxiden lagras som i trädets stam, grenar och rötter. Koldioxiden lagras alltså i trädstammen som kol – trädet blir ett kollager.

Fotosyntesen gör att när trädet växer frigör det syre som vi människor behöver för att andas. Under loppet av ett år kommer t.ex. en normalstor björk att släppa ut lika mycket syre som en människa behöver andas under samma år.