På Moelven Valåsen AB har man genomfört en viktig förändring för att undvika energislöseri, och för att bli så klimatsmarta som det bara går. Det handlar inte om att släcka ljuset när man lämnar ett rum, utan om att göra stora förändringar där det verkligen betyder något. Nya och uppgraderade torkar blev den självklara lösningen.
Det har skett två stora förändringar på Valåsen under de senaste åren: nybyggnation och renovering av torkarna, inklusive ett nytt ledningssystem för kontinuerligt underhåll och den revolutionerande digitaliseringen av sågverket.
– Från 2009 till 2017 har vi totalt minskat förbruket av värmeenergi från 346 kW till 285 kW per m3 färdig råvara. Eftersom vi vet att torkarna står för cirka 80 procent av energiförbrukningen var det inte särskilt svårt att besluta att det var där vi var tvungna att göra insatsen, säger Peter Rockedahl, teknisk chef för division Timber.
Höga mål med forskningssamarbete
Rockedahl betonar att ingreppen var viktiga, men att de också har mycket duktiga medarbetare knutna till torkarna, som följer upp på de nya kraven för underhåll. Ny utrustning har också möjliggjort drift dygnet runt, vilket har ökat produktionen avsevärt.
– Vi går igenom hela energiflödet i företaget, men det var nödvändigt att torkarna blev den första prioriteringen. Vi kan inte hålla på med symbolpolitik.
Wallenstad och Rockedahl är dock överens om att de stora miljövinsterna kommer när insatserna också lönar sig ekonomiskt. Enbart idealism räcker inte. Utsikterna till ökad produktivitet och förbättrad lönsamhet måste till för att klimatmålen ska nås. Och för hållbarhetsmålet "Vi har klimatkunniga produkter och tjänster" är det viktigaste målet att minska elförbrukningen med 8 procent innan 2020. Här är Valåsen på mycket god väg och har satt ännu högre mål än så.
– Vi strävar efter att öka processeffektiviteten med 15 procent och minska energiförbrukningen med tio procent innan augusti i år. Vi kanske inte når det målet, men vi ska kunna visa att vi kommer att nå det. Vi har ett nära samarbete med flera forskningsinstitutioner i Sverige, och kan inte styra allt själva, förklarar Wallenstad.
Kunskaps- och utbyteskultur
För att mäta energibesparingarna och se var förbättringarna kan göras, är 300 energimätare i drift i hela systemet. Och digitaliseringen av Moelvens största sågverk har också resulterat i en rad andra förbättringar som innebär förbättrad processövervakning, kvalitetsstyrning och inte minst bättre materialanvändning.
Peter Rockedahl och Fredrik Wallenstad. Foto: Fartein Rudjord
– Ju mer vi vet om skogens råvaror, desto mer kan vi optimera kvaliteten på de produkter vi förädlar, och även minska energianvändningen under produktionen, förklarar Rockedahl. Ett digitaliserat sågverk ger helt ny och värdefull information om skogens råvaror, som det gäller att utnyttja maximalt. De är på god väg, men har fortfarande mycket att lära.
Det är stora mängder data som samlas in och kommer upp på operatörernas skärmar, och Wallenstad och Rockedahl är överens om att det kan vara för mycket information ibland. Det kan vara kontraproduktivt. Planen är därför att organisera vad som visas för den enskilda bättre, och att viktig information dyker upp när något speciellt händer. Samspelet mellan all den nya tekniken och personalen är ett viktigt område för Moelven Valåsen AB:
– Det betyder mycket för oss att personalen känner ägarskap över vad de gör, och lär av varandra. Vi har olika forum där de kan prata professionellt med varandra, och vi i ledningen deltar också. Delningskultur är något vi vill stimulera, säger Rockedahl.
Det delas inte bara internt. Samarbetet med stora och viktiga forskningsinstitut innebär en skyldighet att dela med sig till resten av branschen. Wallenstad berättar att de skriver artiklar och deltar i seminarier och mässor för att sprida ny kunskap.
Dela artikeln:
