Med hjälp av trä, nivåskillnader och tydliga rum har familjen skapat en plats för både vila och vardagsliv. Resultatet? En altan som känns lika självklar som huset själv.

– Det är trä som genomsyrar hela vår resa med huset. Det hade inte känts rätt med något annat, säger husägaren Julia Nilsson som driver kontot Röhällatorpet (@rohallatorpet) på Instagram.

När planerna på altanen började ta form var valet av material en självklarhet. Träet, med sin värme och levande känsla, passade huset och familjen perfekt. Efter att ha övervägt olika alternativ landade man till slut i det klassiska.

– Den trall vi valde kändes mest rättvis mot huset. Vi ville inte skapa en toppmodern uteplats till ett hus som har så mycket själ och historia. Det skulle inte ha lirat ihop, säger Julia.

Trallen fick styra riktningen

Med hjälp av kunnig rådgivning valde man bredare plankor, ett val som visade sig ge altanen ett lugnare uttryck, särskilt med tanke på dess storlek. Julia och hennes man Henrik bestämde sig även för att lägga trallen i olika riktningar beroende på vilket ”rum” på altanen man befinner sig i. Det blev både praktiskt och estetiskt.

– Det låter kanske konstigt att förklara, men det känns helt naturligt när man står där. Man rör sig liksom genom olika rum och riktningen på trallen hjälper till att förstärka det, förklarar Julia.

Från matsal till spa

Altanen är uppdelad i tydliga zoner: en upphöjd matplats för tolv personer, ett poolområde med solsängar och grill, en loungedel under pergola, ett spabad och ett avkopplingshörn utanför sovrummet. Varje del har sin egen riktning, sin egen funktion – men binds ihop av materialet och den genomtänkta formen.

– Utan alla indelningar hade det bara blivit en stor, platt yta. Nu känns det levande. Det är som att varje del har sitt eget syfte – och det blev så mycket mer oss.

En plats för allt och alla

Sedan altanen stod klar har den blivit navet för hela familjen. Här börjar dagarna, här somnar dottern i vagnen, här redigeras bilder vid matbordet och här fixas det med blommor och växter. Att kalla det för en oas är ingen överdrift och Julia fortsätter:

– Jag har blivit en riktig utemänniska! Är det bra väder är jag ute nästan hela dagen. Det är alltid på altanen jag börjar.

Bygget växte fram

Marken lutade och stommen blev ett större projekt än väntat så där tog Julia och Henrik in hjälp, men själva trallen lade de själva. Allt eftersom byggdes altanen fram, ibland kanske mer på känsla än efter en ritning.

– Vi visste inte exakt hur vinklarna skulle bli, det fick växa fram. Det blev nog bättre så. Det blev mer levande, mer oss, berättar Julia.

Våga bygga annorlunda

Att bygga stort väckte reaktioner. Många undrade varför det behövdes så mycket altan. Men för familjen var det just helheten, nivåerna, vinklarna och rummen, som gjorde att det kändes rätt. Julia utvecklar det hela:

– Jag minns inte hur många blickar jag fick när jag försökte förklara hur jag tänkt mig. Men nu? Nu är jag bara glad att jag vågade. Det här är vår plats.