[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]

Hur kontorslandskap påverkar oss

Folk som försöker arbeta i öppna kontorslandskap blir ofta störda. Deras klagomål är inget vi längre kan vifta bort, menar nu en enig forskarkår.

I Sverige arbetar uppemot två miljoner människor i kontorsmiljö. Trenden är att allt fler av dem placeras i öppna kontorslandskap samtidigt som forskarna blir allt säkrare på att arbetskapaciteten drabbas hårt i sådana landskap.

Helena Jahncke, doktor i psykologi vid Gävle högskola, har nyligen lagt fram en avhandling där hon visar hur vi påverkas av ljudmiljön i öppna kontorslandskap.

- Vi kan visa att folk blir störda ännu tidigare än vad man hittills trott, säger Helena Jahncke.

Sämre arbetsminne

Människor är dåliga på att ignorera vad andra säger. Helena Jahnckes forskning visar att vi störs redan när vi vagt börjar uppfatta vad som sägs. Då bryter vi vår koncentration och anstänger oss att höra. Kapaciteten för vårt arbetsminne, alltså den hjärnkapacitet vi använder för att lösa tankekrävande uppgifter, går ner med upp till tio procent då vi urskiljer och hör prat, visar Helena Jahncke forskning.

Christina Bodin Danielsson är arkitekt och doktor i arkitektur, verksam vid Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. I sin forskning har hon undersökt hur folk upplever sin arbetssituation i olika typer av kontor.  Den storlek på kontorslandskap som folk rapporterar fungerar sämst är landskap av den storlek som är vanligast i Sverige. Landskapen med 10-25 personer i samma rum hamnar i botten.

- Ja, det var ju det som var tråkigt när vi fick fram dom här resultaten, säger Christina Bodin Danielsson

Flexkontor

Dessutom kommer nu en ny trend som kallas  Hotdesks eller Clean desks, alltså aktivitetsbaserade arbetsplatser. Flexkontor. Nu ska kontoristen tas ifrån den enda fasta plats som hen hade – det egna skrivbordet. Men den utvecklingen kanske ska ses som en räddning snarare än en skräck, menar Christina Bodin Danielsson.

- Sedan tidigare har vi vetat att det är viktigt att skapa sig en egen identitet vid sin arbetsplats, så vi trodde att det här skulle vara dåligt, men istället blev vi förvånade när det var bra.

Mår bra av friheten

Christina Bodin Danielsson menar att det aktivetetsbaserade kontoret fungerar för att kontoristen får makt över sin situation. Här kan kontoristen välja att gå från platser där man störs av prat och behöver inte heller tvingas att sitta vid folk man inte gillar. Friheten gör att folk mår bra. Men det hela bygger på att arbetsgivaren skapar många nya extrarum där kontoristen kan välja att vara ensam, få tystnad eller ha möten.

- Det här är ingen quick fix. Det gäller ju att man skapar de här nya rummen. Annars har man bara tagit bort något och inte gett något tillbaka, säger Christina Bodin Danielsson.

Artikeln är hämtad från svt.se och är skriven av Rasmus Åkerblom rasmus.akerblom@svt.se.
På svtplay kan du se ett reportage om ämnet ovan. 
Sänds fram till och med 18/6-2014.