[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Våra nya möteplatser

Människors shoppingvanor och sociala beteende har förändrats, och köpcentren följer efter. Över hela Skandinavien pågår stor aktivitet med nybyggen, uppfräschningar och utvidgningar. Hur ser «det goda rummet» ut på ett köpcenter idag?

I KAMPEN OM KUNDERNA är upplevelse ett viktigt nyckelord, och ur de talrika byggprojekten växer allt flottare center fram där satsningen på arkitektur, design och maximal anpassning till kunden är uppenbar.
  Numera lägger man också större vikt vid det estetiska, både invändigt och utvändigt. – I kampen om kunderna har estetiken och upplevelsen fått en allt större betydelse. Man kan ju bara tänka på sig själv – när köpcenter har så snarlika butiksuppsättningar så väljer man det köpcenter som är mest attraktivt, förklarar Bror William Stende, direktör för möte och fritid på Handel-og servicenæringens Hovedorganisasjon (HSH).
  I dag sker 40 procent av detaljhandelns totala omsättning i Norge i köpcenter. Kampen om kundernas gunst är tuffare än någonsin.

I dag öppnar vi upp köpcenter mot omgivningen på ett annat sätt, och med en estetik som till och med arkitekter uppskattar.
Tron Harald Bjerke, direktör Olav Thon-Gruppen

FRÅN INÅTVÄNT TILL UTÅTVÄNT. Direktör Tron Harald Bjerke vid fastighetsdivisionen i Olav Thon-gruppen bekräftar att man alltid har mellan åtta och tio utvecklingsprojekt på gång, utbyggnader och uppfräschningar. Med en portfölj som för tillfället innehåller 82 köpcenter i Norge samt tre i Sverige är Olav Thongruppen den största aktören i Norge och stor även med skandinaviska mått. Mycket har hänt sedan de första industrifastigheterna byggdes om till köpcenter på 1980-talet. Sett med dagens ögon handlade det då om inåtvända köpcenter.
  – I dag öppnar vi upp köpcenter mot omgivningen på ett annat sätt, och med en estetik som till och med arkitekter uppskattar, slår Bjerke fast. Han medger att kunderna numera använder sig av köpcenter på ett annat sätt.
  – Köpcenter har blivit mötesplatser, ett ställe där folk träffas för att umgås, förklarar Bjerke, som tycker att det är svårt att exakt sätta fingret på vad som är «det goda rummet» i ett köpcenter.
  – Det är mer komplicerat än vad många tror. Det handlar om totalupplevelsen av butikerna, fasaderna och volymen. Sammansättningen av hyresgäster. Mötesplatserna som har skapats, människorna man träffar där och den stämning man upplever, förklarar han.
  Att uppgradera köpcenter är ett måste. Det räcker inte längre att bara tillgodose de grundläggande behoven.
  – Kunder är inte lojala. Om det dyker upp något som de gillar bättre på andra sidan gatan, så går de dit, säger Bjerke, som gärna citerar Olav Thon, självaste fastighetsmogulen: Stillastående är tillbakagång.

LIKADANT RUNT OM I SKANDINAVIEN. Om aktiviteten har varit hög i Norge, har man inte heller legat på latsidan i Sverige.
  – Det har exploderat, säger Karolin Forsling som är affärsområdeschef retail på AMF, ett av Sveriges största fastighetsbolag. Företaget har koncentrerat sig på att utveckla och förvalta fastigheter för kontor och handel i Stockholm och Göteborg.
  – Köpcentren blir allt större, och man måste klämma in allt mer innehåll. Konkurrensen har blivit så mycket hårdare, konstaterar Forsling, som tycker att många köpcenter är alldeles för lika varandra.
  – Vi har sett massor av kopior, och det har fungerat under en period. Men jag tror att vi står inför en utmaning. Det räcker inte längre att bygga in alla hygienfaktorer: att köpcentret är stort, luftigt, ljust, rent, har bra parkeringsmöjligheter och så vidare. Det handlar om att se på platsen där köpcentret ska fungera, förklarar hon.
  Vad är det som skapar det goda rummet på ett köpcenter i dag? Forsling nämner utbudet på köpcentret, alltså innehållet, men även arkitekturen och det där oidentifierbara som inte går att generalisera.
  – Det håller inte längre att bara skapa ett skal. Skalet måste även fyllas med själ och identitet. Vad som krävs varierar från ställe till ställe. Vi måste kort sagt bli bättre på att förstå mikroperspektivet, understryker hon.

Köpcenter har stor betydelse för detaljhandeln i stort, och för utvecklingen av både städer, regioner och samhällen.
Nina Bang, Urban Deisgner hos Årstiderne

MÅSTE BERIKA SHOPPINGUPPLEVELSEN. Wilner Anderson, Country Manager i Steen & Strøm Sverige, har en lång rad stora projekt i bagaget, av vilka Emporia i Hyllie är det mest spektakulära. Han anser att kundernas förväntningar har ökat i takt med de talrika renoveringarna.
  – Churchill lär ha sagt att «först skapar vi våra hus, sedan skapar husen oss». I en vidare mening kan man säga att våra omgivningar påverkar oss på många sätt. Trivseln i ett hus eller ett rum är beroende av hur det är utformat, och i detta avseende spelar arkitektur och formgivning en viktig roll. Det innebär dock inte nödvändigtvis att det måste vara «fint, pråligt eller lyxigt», utan att rummet eller huset ska vara medvetet konstruerat och formgivet för att tjäna sitt ändamål – och kanske allra viktigast – det ska ge människorna en bra upplevelse, säger han.

LOKAL FÖRANKRING. «Det är inte svårt att rita en tjusig byggnad. Däremot är det krävande att förankra en byggnad i ett lokalt område och tänka in design och målgrupp i slutresultatet.» Citatet är hämtat från webbplatsen som tillhör danska Årstiderne Arkitekter, som har ritat en rad stora köpcenter både i Danmark och i Norge.
  – Vi har alltid strävat efter att köpcenter ska erbjuda något mer och något annat än «bara» de fysiska ramarna. Köpcenter har stor betydelse för detaljhandeln i stort, och för utvecklingen av både städer, regioner och samhällen, berättar Nina Bang, Urban Designer hos Årstiderne.
  – Vi betraktar köpcenter som en viktig faktor i vårt sätt att umgås. Därför fokuserar vi redan i konceptutvecklingsskedet bland annat på hur köpcentren var för sig kan och ska ge utrymme för attraktiva och nytänkande mötesplatser, förklarar hon.
  Arkitektmiljön tänker på hur köpcentren används i vardagen och menar att de har samma egenskaper som en teaterscen:
  – Som kund kan och bör man förvänta sig något nytt och överraskande varje gång man kommer dit. Därför är förändring över tid – dag, månad, säsong eller år – ett välbekant inslag hos de flesta köpcenter.
  Men standard duger inte längre:
  – Kunderna förväntar sig både fler och bättre erbjudanden och tjänster än tidigare. Förnyelse, förändring och förväntan går hand i hand. På det sättet upplever köpcenter som klarar av att förnya och förändra sig en stigande förväntan från sina kunder – och att de blir mer omtalade och uppmärksammade i stort.