[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Träets renässans

Partner och arkitekt Siv Helene Stangeland på Helen & Hard Arkitekter anser att dagens norska arkitekter i allt större utsträckning vill använda trä som byggmaterial. Det är också en fortsättning på stolta, norska arkitekturtraditioner.

01: Vilken roll tycker du att träet spelar inom modern, norsk arkitektur?

– Trä genomgår just nu en renässans inom norsk design och arkitektur! Ny medvetenhet om träets miljövänlighet och ett behov av att uttrycka naturliga kvaliteter tror jag är orsaken till att trä är det material som numera toppar listan för många ­yngre arkitekter.

Tillsammans med en rejäl ­portion arkitekturarv när det gäller att använda trä, har vi också viktiga traditioner att bygga vidare på. Då tänker jag även på modern arkitektur av exempelvis Sverre Fehn och Knut Knutsen.

02: Vad är det hos träets egenskaper inom arkitekturen som tilltalar dig?

 – De organiska former som träets växtmönster alltid har i sig, de goda sinnliga kvaliteterna, de geniala hygroskopiska egenskaperna och de spännande konstruktiva möjligheterna samt att veta att det lagrar CO2 i stället för att producera mer.

03: Hur jobbar man med innovation och trä?

 – Vi tittar på det vi har gjort, drar lärdom och försöker göra det lite annorlunda och bättre nästa gång. Vi kontaktar nätverk med större kunskap i andra länder, och vi frågar oss alltid om något kan göras med trä i stället för med mer miljöpåfrestande material. Och vi för hela tiden en dialog med ingenjörer och utförande yrkesgrupper – men först och främst handlar det om att komma med alternativa lösningar och följa upp dessa i ett nära samarbete.

04: Vilka är de största fördelarna med att använda trä?

 – Den största fördelen är att konstruktionen kan vara synlig, och det skänker en rad kvaliteter åt den rumsliga upplevelsen. Dessutom innebär träets organiska och sinnliga kvaliteter och övriga goda egenskaper stora fördelar, plus att det är ett miljövänligt material.

05: Helen & Hard Arkitekter fick Treprisen 2013, och juryn lyfte fram Biblioteket i Vennesla, Prekestolens fjällstuga och I-park. Vilken roll spelar trä för dessa projekt?

 – I Vennesla användes trä som huvudmaterial i de konstruktiva och synliga ribborna i form av limträbalkar. Dessutom byggde vi däck av massivträ. Trä har också använts till alla hyllor och möbler i form av plywoodskivor.

I Prekestolens fjällstuga används trä i form av enkla plankor som lagts i lager med skräddarsydda element och satts ihop till 15 olika ribbor, som tillsammans skapar stugans huvudform.

När det gäller I-park utgörs träinslaget av ett enkelt boxelement som utvecklats från ett standard­element från Lignotrend, som staplas på varandra med en gradvis förskjutning, och som också har använts till exempelvis bänkar, hyllor och receptionsdisk. I alla dessa tre projekt är det konstruktiva träverket synligt och skapar ett unikt rum.

06: Vad inspirerar dig till att använda trä i dina projekt?

 – Det som inspirerar mig allra mest med trä som byggmaterial är att det är ett naturmaterial som inte behöver bearbetas särskilt mycket. Siv Helene Stangeland

07: Vilka miljöfördelar har trä framför ­andra material i modern arkitektur?

 – Om träet kommer från industriellt skogsbruk lagras det för varje kubikmeter trä som vi använder ungefär 960 kg CO2, till skillnad från en kubikmeter betong, som producerar 1 700 kg CO2. Det faktum att trä är ett förnyelsebart material som lagrar CO2 gör det till ett helt unikt byggmaterial i miljösammanhang.

08: Hur ser du på användningen av trä inom arkitekturen ur ett estetiskt perspektiv?

 – Trä kan användas på bra och dåliga sätt, och i likhet med alla material måste det utnyttjas och behandlas på rätt sätt i ett större sammanhang för att få en estetisk kvalitet. Vi fokuserar mest på att använda träet på ett konstruktivt sätt, eftersom det ger en rumslig upplevelsekvalitet som verkar på fler plan än när träet bara används som yta. 

09: Finns det någon särskilt byggnad i vilken trä är ett centralt material som du tycker är särskilt lyckad – och varför?

 – Vi besökte nyligen en grundskola i Klaus i Schweiz som är ritad av Dietrich Untertrifaller. Efter 13 års användning ser skolan överraskande välbehållen ut. Att skapa inlärningsmiljöer som både ger ett bra inomhusklimat, en varm och lugn atmosfär med en behaglig ljudnivå och estetiska kvaliteter som motverkar vandalism tycker jag är en meningsfull användning av trä på många plan.

10: Hur ser du på trämaterialens roll i ­framtidens arkitektur?

– Trä ger storslagna möjligheter till ekologiska massbyggen i en helt ny skala. Att lagra CO2 i stället för att producera det är ytterst viktigt ur ett miljö- och klimatvänligt perspektiv.

Tropiskt och nordiskt
Villa Moelven. Foto: Staffan Flodquist
På Älgö i Stockholms skärgård står ett hus som inte liknar något annat. Villa Moelven påminner om en labyrint, är tre våningar högt med tio rum och tio trappor. Och nästan hela huset består av nordisk gran och furu, bland annat mer än 1 000 kvadratmeter obehandlad plywood.
Trä8 – ett smart system
Foto: Jan Lillehamre
Blir det inte för tungt att uppföra ett sexvåningshus ovanpå ett garage? Nej, inte med ett byggsystem i trä!
Gröna träbroar
En ny studie visar att en träbro bara förorenar hälften så mycket som en ­betongbro under sin livstid.
Två byggsystem – ett hus
Foto: David Bicho
I Nacka växer bostadsområdet Tollare upp med ett magnifikt läge vid vattnet, bara ett stenkast från centrala Stockholm. Här förenas också två byggsystem för första gången när Moelven ByggModul AB och Moelven Töreboda AB bygger förskola och äldreboende.
Ett strålande projekt
Foto: Sören Håkanlind
Till hösten kommer tre bostadshus med ramverk av limträ och Kerto att stå färdiga i Växjö. Att bygga i trä är ett miljöval för denna föregångskommun.