[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Tillsammans är de starka

Många sammanlimmade bräder bär tunga lyft och stora byggnader.

DEN SPECIELLA DOFTEN av nysågat trä strömmar mot oss när vi stiger in i produktionsanläggningen vid Moelven Töreboda. I den stora fabrikshallen ligger limträ som ska slutbehandlas. Ett möte mellan industriell tillverkning och hantverkets finlir. Här görs detaljarbetet för hand: Spånet yr i luften när de vassa kanterna rundas av och spår till infästningar sågas eller fräses upp. När limträet är färdigbearbetat, förpackas balkarna i plast och läggs på lager eller går direkt till leverans.
  – Det här är rent hantverk. Trä är ett levande material, och det gör att det är trevligt att arbeta med, säger Claes Nilsson.
  Han har arbetat med reparationer i tio år. De verktyg han använder är en handöverfräs och en vanlig hyvel.
  För att arbeta rationellt har träbitar i standardiserade storlekar tagits fram och mallar som är anpassade till samma format. Om det finns en skada på limträbalken, fräser han ut området runt den och limmar in en lagningsbit. Därefter hyvlar han ner det manuellt, så att ytan blir jämn och slät.

Detta är rent hantverk. Trä är ett levande material, och det gör det trevligt att arbeta med.
Claes Nilsson

RIDHUS OCH LADUGÅRDAR, industrilokaler, offentliga lokaler och bostadshus. Och broar. Du hittar limträbalken överallt. Den är stark och miljövänlig, en naturprodukt som bär väggar och tak i små och stora byggnader. Ibland är den dold, men ofta är den synlig och utnyttjas som en naturlig del i byggnadens design.
  Limträ är en produkt med starka traditioner. I industriell skala har detta tillverkats i över 100 år, men redan långt tidigare upptäckte husbyggare att limmade träkonstruktioner är starkare än en ensam, massiv träbalk. Numera har produktionsmetoderna förfinats och effektiviserats, och tillverkarna erbjuder ett brett standardsortiment av limträbalk. Men en stor del av produktionen är skräddarsydd för särskilda projekt.
  Moelven Töreboda etablerades så tidigt som i 1919 och har under årens lopp levererat limträ som många av oss stöter på i vardagen utan att tänka på det. Den stora hallen i Stockholms central bärs upp av specialtillverkade limträkonstruktioner, och taket över många perronger vid landets järnvägsstationer har limträkonstruktioner. Kungliga Tennishallen i Stockholm, Delfinariet i Kolmårdens djurpark, Universeum i Göteborg och den nyligen uppförda Göranssons arena i Sandviken står stabilt tack vare limträets styrka.
  Även nya broar byggs allt oftare i trä, och då är just limträ en avgörande komponent. Träbroar har många betydande fördelar. De tillverkas i en fabrik i ett kontrollerat klimat och lyfts på plats. Det betyder att konstruktionstiden ute på vägarna begränsas, och trafiken störs minimalt.

LIMTRÄ ÄR STARKT. Det är inte lika mjukt som stål, och inte lika tungt som betong. Dessutom är det säkrare om brand uppstår. Men det är viktigt att välja rätt kvalitet på virket, att sammanfoga lamellerna på rätt sätt och att inte försvaga pelare och balkar genom att bearbeta dem på olämpligt sätt.
  Moelven Töreboda använder uteslutande gran i tillverkningen. Virket hämtas huvudsakligen från regionen i västra Mellansverige och sydöstra Norge, där Moelven har sin huvudsakliga verksamhet. En del leveranser sker också från norra Sverige – däremot inte från södra delen av Sverige.
  – Skogen är mer snabbväxande där och ger därför inte den kvalitet som krävs för tillverkning av limträbalkar, säger marknadschef Thomas Kling på Moelven Töreboda AB. Allt mer av produktionen blir automatiserad.
  Moelven Töreboda tar under våren en helt ny anläggning i drift som ökar kapaciteten, ger bättre arbetsmiljö och öppnar för möjligheten att tillverka längre balkar. Idag kan verksamheten tillverka längder på max. 30 meter. I den nya fabriken kommer gränsen att bli 50 meter. God bärighet vid långa spännvidder är en av limträets stora fördelar. Även om automatiseringen av processen ökar, finns det moment som förblir manuella. Dit hör såväl bearbetning som avsyning av de färdiga balkarna.
  Per Birgersson, som jobbar med avsyning, berättar att det vid full produktion är ett jämnt flöde av balkar, och att det är viktigt att vara observant på små detaljer. Jobbet kräver noggrannhet och koncentration. Därför har man arbetsrotation och växlar mellan avsyning, kapning och emballering.
  När den nya fabriken tagits i bruk sker en viktig förändring vid tillverkningen av bågformat limträ. Det kommer då att böjas med hjälp av datastyrning och hydraulik. Det förbättrar arbetsmiljön och förkortare produktionstiden avsevärt. Ytterligare investeringar planeras med målet att fabriken i Töreboda ska vara Europas modernaste limträfabrik år 2013.

Träet böjs sakta, och balken får den form som ritats upp.

DET DOFTAR INTE LIM i Töreboda. Man arbetar fortfarande på samma sätt som man gjort i nästan hundra år när böjda limträbalkar framställs: Bågformen ritas upp på golvet, och virket läggs i särskilda spännanordningar som dras åt ungefär som med en skruvtving. Träet böjs sakta, och balken får den form som ritats upp.
  Bågarna ligger i ett dygn, tills limmet härdats. Här skiljer sig tillverkning av bågformat limträ från de raka balkarna, vilka inte behöver torka långsamt. De raka körs därför genom en högfrekvenspress där limmet torkar på några minuter.
  Överblivet lim som droppat från bågarna när de pressas samman, lämnar spår efter sig på golv och utrustning. Men ur miljösynpunkt är det tryggt. Fabriken har ett nära samarbete med Casco, som levererar limmet. Långvarig produktutveckling har resulterat i ett starkt, vattenbaserat och helt luktfritt lim.

LIMTRÄETS KRISTISKA PUNKT. Broar och andra konstruktioner med upp till 100 meters spännvidd, möjliggörs tack vare modern knutpunktsteknik. Norge och Moelven Limtre AS är världsledande när det gäller denna teknik. Men vad är knutpunktsteknik?
  – Det handlar om de punkter där två eller flera limträbalkar möts och ska sammanfogas. Det sätt på vilka stora krafter överförs är avgörande, säger Åge Holmstad, direktör på Moelven Limtre AS.
  Tidigare bultade man fast stålplattor på utsidan av limträet, men numera fräses stålbeslagen in med mellan 40 och 80 millimeters mellanrum. Detta ger en mycket bättre kraftöverföring från en balk till en annan, och gör det möjligt att skapa långa sträck. – Tekniskt är det möjligt att leverera 150 meter, men det är det inte särskilt stor efterfrågan på. Och det skulle dessutom bli ganska dyrt, säger Holmestad.
  OS-arenan Vikingaskeppet i Lillehammer är fortfarande det längsta Moelven har levererat, med en spännvidd på 96,4 meter.

TRÄ8 ER FRÄMTIDEN. Moelven räknar med en betydande efterfrågeökning av limträ. Dels därför att konjunkturen sakta vänder uppåt, och dels för att man förväntar sig ett genombrott för företagets konstruktion: Trä8, ett pelar-balksystem som bygger på limträbalkar och skivmaterialet Kerto Q.
  – Det är ett system som är mycket konkurrenskraftigt jämfört med stål och betong för byggnader på upp till fyra våningar. Ett bostadshus i Töreboda har byggts med detta system, och vi arbetar nu med ett projekt i Växjö, där en byggnad uppförs med Trä8-systemet för Växjö universitet, säger Moelven Törebodas försäljningschef, Thomas Kling.
  Trä8 är ett egenutvecklat system, och Moelven Töreboda har stor kapacitet och högsta kompetens när det gäller projektering och dimensionsberäkning av pelare och balkar. Förtagets ingenjörer utför beräkningar på uppdrag av konstruktörer i byggbranschen i hela landet.
  – Vi kommer in i processen i olika skeden. Det är en fördel att vara med så tidigt som möjligt. Då kan vi ge de bästa råden om hur våra produkter passar in i ett planerat bygge. Det kan också uppstå situationer när limträ inte är det lämpligaste materialet. Om vi är med från början och kan klargöra vad som är möjligt så sparar det mycket mycket tid i projektet, säger Thomas Kling.

Fakta: Limträ

▸ För tillverkning av 1 m3 limträ går det åt 1,3 m3 virke.

De färdiga limträbalkarna ytbehandlas med vattenbaserad lack eller olja.

Moelven Töreboda använder 300 ton vattenbaserat lim under ett år.

Vid full produktion kapas mellan 800 och 900 limträbalkar per dygn vid fabriken.

Längsta spännvidden som tillverkats vid företaget är 97 meter uppdelat på fyra längder.

En normalvilla innehåller i genomsnitt 3 m3 limträ.

Limträ är brandklassificerat enligt Boverkets byggregler i Sverige.

Industrin började använda limträ på 1950-talet. På 1980- och 1990-talet byggdes många tennisoch badanläggningar med limträ.

Limträ, Massivträ och Kerto
Askims Torg
Moelven Töreboda AB har konstruerat och producerat bärande träkonstruktioner sedan 1919 vilket gör oss till världens äldsta limträproducent. Nu nästan 100 år senare kan vi se tillbaka på tusentals lyckade projekt med klimatsmarta stomsystem.
Komfort för kor
Det är högt i tak på Tommy Gustafssons gård. Foto: Sören Håkanlind
Att korna ska ha det bra var utgångspunkten när Tommy Gustafsson och hans familj skulle bygga en ny ladugård.
Män av stål, tak av trä
Foto: Niklas Bernstone
Den ärorika bandyklubben Sandvikens AIK i stålstaden Sandviken, kan äntligen spela under tak. För "stålmännen" innebär detta en helt ny tillvaro att slippa kyla, blåst och regn samtidigt som näringsliv, kultur och idrott fått en helt ny mötesplats i Sveriges största sport- och kulturarena – Göransson Arena.