[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Stadens riddare

Det är med dålig arkitektur som med doping, menar arkitekten, forskaren och samhällsdebattören Erling Dokk Holm. Om tröskeln för att välja billiga lösningar är låg, kommer en del av göra fel val.

1. Vad är god arkitektur – och hur mycket handlar det om smak?
– God arkitektur handlar egentligen inte om smak utan om proportioner, detaljer och estetik. Det har funnits goda formgivare inom alla stilgenrer under alla tidsepoker. När det gäller den arkitektoniska kvaliteten är det beklämmande att mycket av det anskrämliga vi bygger idag ska stå kvar
i 100 eller 200 år. Särskilt när det gäller bostäder och kontorsbyggnader finns det mycket som är medelmåttigt. Men vi har också fått många nya fina kulturbyggnader under de senaste åren.

2. Vissa hävdar att många arkitekter är alldeles för inriktade på att kunna lämna en signaturbyggnad efter sig. Håller du med?
– Jag tycker inte att det stämmer. Jag har jobbat på Arkitekthögskolan i Oslo i många år och jag tycker att studenterna främst är intresserade av att skapa god arkitektur. Men när de utexamineras stöter de på en massa olika byggherrar, allt från sådana som kräver vissa estetiska drag till de som vill ha de billigaste, tristaste lösningar som finns. Det är ett stort missförstånd att arkitekterna skulle ha så mycket att säga till om. Det är entreprenörerna och byggherrarna som har makten. Om beställaren eller byggherren ställer krav på god kvalitet, blir det också bra byggnader. Men om beställaren tillåter vilka dåliga lösningar som helst, blir resultatet därefter. Det är som doping. Om tränaren inte bryr sig om problemställningen särskilt mycket, blir också tröskeln för att stå emot lägre.

3. Vad präglar det sätt på vilket vi lever och bor i Skandinavien anno 2013?
– Den tydligaste utvecklingstrenden är en stark centralisering och urbanisering, och den har pågått i 100 år. Men pressen ökar inte bara i städerna eftersom det inte är stadskärnorna som växer, utan kommunerna. Vi bygger inte längre städer, utan nya förorter. Det innebär att det behövs massor av transporter av människor som ska till jobbet eller andra aktiviteter. Konsekvensen är att det uppstår köer och ett visst mått av kaos.

4. Vilket är det största hotet mot en bra stadsutveckling?
– Det är att vi tillåter att områden i städernas utkanter byggs ut till affärsställen och bostads­områden. Det bidrar till spridning i stället för ­koncentration, och det är oerhört korkat. Det är helt onödigt att bygga radhusområden på åkermark utanför en stad, eftersom det finns mer än nog av mark att ta av. Jag är övertygad om att vi måste samla ihop många funktioner om vi ska kunna säkerställa en hållbar stadsutveckling.

5. Hur ser trenden ut inom bostads­utveckling?
– Även om Norge är ett land av enfamiljshus, byggs det nu långt fler lägenheter än tidigare. I dag håller dubbelt så många lägenhetshus på att uppföras jämfört med för tio år sedan. Detta beror på att bostadsköparna har fått andra preferenser. En grupp är de äldre som vill bo i lägenhet för att förenkla livet. Samtidigt finns det en mycket större andel människor som vill bo nära en knutpunkt för kollektivtrafik – särskilt på räls.

6. Har vårt förhållande till hemmet förändrats?
– Under en lång period blev bostäderna allt större, men den utvecklingen har vänt. Om vi ser vi på nyproduktionen blir bostäderna allt mindre. I övrigt har hemmet alltid varit en källa till prestige. Alla som har levt över existensminimum har försökt att presentera sitt hem så fint som möjligt – och då särskilt vardagsrummet. Det nya är att nu ska även badrummet och köket vara så presentabelt som möjligt. När det gäller smak och rådande inredningstrender är det ju inte längre någon som exempelvis samlar på gustavianska möbler. Nu har arkitekternas smak blivit folkets smak.

7. Hur ser din prognos för industriellt byggande ut?
– Jag tror starkt på industriellt byggande – där finns det en enorm potential. Produktiviteten i byggsektorn har gått ner. Det måste ju betyda att industriellt byggande ligger rätt i tiden. Det enda jag blir förvånad över är att det industriella byggandet inte har förändrats mer. Jag hade förväntat mig större framsteg sedan de första nyckelfärdiga husen levererades på 1960-talet. En annan sak är att många av husen är fula som stryk. Det finns ingen anledning till att modulbyggda hus inte ska präglas av god arkitektur.

8. Är det kanske låg status på att rita hus för modulbyggande?
– Inte alls! Jag tror att många arkitekter vill rita hus för massproduktion, men det har varit svårt eftersom branschen för nyckelfärdiga hus har varit så sluten. Jag ser att det nu produceras många fina arkitektritade modulbaserade hus i Sverige. I Norge har nog arkitekterna lämnats utanför. Arkitekter har betraktats som en knepig yrkesgrupp och det har varit konfliktfyllda relationer mellan entreprenörer, arkitekter och tillverkare av nyckelfärdiga hus. Arkitekterna har haft rykte om sig att komma med lösningar som är dyra och dåliga, knepiga lösningar. Men det ligger ingen sanning i det. ­Arkitekterna utgör en stor och brokig yrkesgrupp.

9. Du tillhör dem som försvarar betong? Varför?
– Det är ett otroligt bra material, och jag tycker att mycket av arkitekturen i betong får oförtjänt dålig kritik. Kanske beror det på att betong inte är lika omedelbart vackert. Men ett krävande formspråk betyder inte att det är dåligt. Om vi inte hade använt betong skulle vi ha varit ett u-land. Att vara negativ utifrån ett estetiskt perspektiv är imbecillt.

10. Ser du några tydliga materialtrender?
– Massivträ är helt klart ett intressant material. Det är på stark frammarsch eftersom det har en så bra Co2-bokföring och för att det får fram så mycket nytt på formgivarsidan. Tillverkarna kommer kanske att argumentera emot varför man ska använda lim i stället för pluggar, men det finns kanske goda argument för det?

FAKTA

ERLING DOKK HOLM

Erling Dokk Holm är 1:e amanuens och dekan vid Marknadshögskolan. Han är aktiv i samhällsdebatten både genom sin spalt i Dagbladet Magasinet och som kommentator inom stadsutveckling och arkitektur i norska Dagens Näringsliv. Holm har arbetat akademiskt med stadsutveckling, design, arkitektur och moderna konsumtionsmönster. Han har tidigare varit anställd hos Norsk Form och på Arkitekthögskolan i Oslo vid Institutet för urbanism och landskap, där han också skrev sin doktorsavhandling. Erling Dokk Holm har skrivit böckerna Fra Gud til Gucci (2004) och Varene tar makten (2001).

Den nye städkillen
Foto: Sveriges Byggindustrier/Rosie Alm
I egenskap av VD för Sveriges Byggindustrier har Ola Månsson satt upp som mål att höja moralen och förbättra konkurrenssituationen i branschen. Han har mycket att stå i.
Ikonskaparen
Foto: Marte Garmann
Snøhettas grundare Kjetil Trædal Thorsen (52) är glad över att de har ritat en utsiktsplats till det fjäll som företaget är uppkallat efter.
Herr Renovering
Foto: Dansk Arkitektur Center
Efter 14 år som svensk TV:s hemmafixare, är Martin Timell (52), övertygad om att trä är det allra bästa byggnadsmaterialet.