[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Ska lyfta byggbranschen

Byggbranschen har inte visat framfötterna när det gäller ett bra samarbete i värdekedjan, anser förutvarande Skanskadirektören Petter Eiken. Nu är han styrelseordförande för initiativet Bygg21, som ska bana väg för ett kunskapslyft inom byggbranschen.

1. Vad är bakgrunden till Bygg21?
  – Utgångspunkten är Stortingsmelding 28, «Goda byggnader för ett bättre samhälle», i vilken regeringen har meddelat att de vill bjuda in byggnäringen till ett samarbete för ett kunskapslyft i branschen. Detta initiativ kallas för Bygg21. Siffran står för det tjugoförsta århundradet, och det finns en rad motsvarande 21-projekt, bland annat Maritim21 och Energi21. Projektet har ett ganska långsiktigt perspektiv, vi ska göra en utvärdering 2020, men tidsperspektivet blir antagligen ännu längre.

2. Vilken «diagnos» ställer du på byggnäringen i Norge i dag?
  – Byggnäringen är den största näringen i vårt land – om vi räknar med hela kedjan från handläggare i kommunerna till hantverkarna på byggplatserna är totalt 300 000 personer sysselsatta i byggnäringen. Det är en stor och fragmenterad värdekedja från beställare till byggvaruproducent, och branschen har hittills inte visat framfötterna när det gäller ett bra samarbete i värdekedjan. Samarbetet försvåras även av att byggnäringen är så fragmenterad.

3. Vilka är de största utmaningarna för byggnäringen i Norge enligt din åsikt?
  – Svaret är dubbelt. För det första har byggnäringen en atypisk kostnadsutveckling – medan kostnaderna i allmänhet minskar i förhållande till familjeinkomsten när det exempelvis gäller priser på bilar och elektronik, så ökar kostnaderna för bygg och anläggning. Den andra stora utmaningen är globaliseringen. Vi rör oss mycket snabbt från distriktsmästerskap till europamästerskap, och vi ser det tydligast på anläggningssidan. Norsk ekonomi är som ett flugpapper för resten av Europa. Det har blivit lättare att resa och kommunikationslösningarna blir ständigt bättre. Världen kommer till oss och vi kan inte stänga gränserna.

4. Är det några branscher som sticker ut i positivt eller negativt avseende?
  – De som har det tuffast i förhållande till globaliseringen är kanske hantverksdelen av branschen. Det är yrkesskickliga människor som inte riktigt vet hur de ska lösa globaliseringsutmaningen och som ibland vill hålla fast vid den befintliga kulturen. Men man måste möta utmaningar genom att anpassa sig efter verkligheten, inte be om beskydd. Samtidigt har vi även miljöer som är internationellt konkurrenskraftiga. Både norska arkitekter och ingenjörer utgör exempel på det.

5. Hur kommer Bygg21 att ta sig an dessa utmaningar?
  – Lösningen löper längs två axlar. Den första är kommunikation med byggnäringen. Den andra är att vi måste få med oss viktiga beställare som till exempel Statsbygg och andra som kan genomföra demonstrationsprojekt. När Bygg21 höll möten med byggnäringen i våras framkom det att 90 procent insåg att projekten måste projekteras färdigt innan byggandet sätter igång. I dag finns det knappt några exempel på att detta görs. Det är ett brett erkännande av att andra sätt att genomföra byggprocessen innebär avsevärt högre värden för samhället, men dessa går inte att genomföra utan att de stora beställarna ställer upp premisser för projekten.

6. Vilken framgångsfaktor kommer att vara viktigast för att åstadkomma en kompetenshöjning?
  – Det är att beställarna gör något åt sitt beteende. Dessutom är det viktigt att utbildningen synkroniseras på ett bättre sätt. I dagsläget är kommunikationen dålig mellan de olika högskolorna och universiteten, och både ledningen vid skolorna och Kunnskapsdepartementet vill ha ett närmare samarbete mellan utbildningsinstitutionerna. En tredje faktor är att förbättra byggnäringens rykte så att de bäst kvalificerade människorna vill satsa på en karriär inom bygg- och anläggningsbranschen. Då måste vi först och främst göra en insats mot den kriminalitet som finns i delar av branschen. Regeringen har sagt att de ska utreda åtgärder som gör det lönsammare att anlita vit arbetskraft. Dessutom måste vi visa samhället de positiva resultaten från de bästa projekten.

7. Varför är timproduktiviteten så pass låg i den här branschen?
  – Jag håller inte riktigt med om frågeställningen, eftersom produktiviteten varierar kolossalt från projekt till projekt. Enligt min erfarenhet från Skanska har de bästa projekten en dubbelt så hög produktivitet som de sämsta. Allt för många projektledare ser på sin roll som problemlösare, medan de i stället borde ägnat tiden åt att undvika problem redan från start. Vi gjorde en undersökning i Skanska som visade att 26 procent av projektledarna stod för 80 procent av resultaten. Men hjältarna återfanns bland de resterande 74 procenten, de fick all uppmärksamhet för att de hade löst så många problem.

8. I hur hög grad kan industriellt byggande vara svaret på några av utmaningarna?
– Vi måste utveckla näringen till en industri. Det kan vi göra genom att
    –    planera projekten så att de är helt färdiga innan vi börjar bygga
    –    använda standardiserade lösningar i mycket större utsträckning
    –    inspirera aktörerna att arbeta utifrån långa tidshorisonter.
Anläggningsplatserna måste i betydligt större utsträckning bli monteringsställen där prefabricerade moduler monteras ihop. Även arkitekter och ingenjörer måste anstränga sig och tänka kreativt i förhållande till standardiserade lösningar.

9. Vilken plats kommer trä att ha som material i framtidens byggande?
  – Trä är ett byggmaterial som alltid har funnits och tillgången på materialet är mer än tillräcklig. Trä har ju ett positivt CO2-avtryck, och jag hoppas att trähustraditionen i Norge fortsätter att utvecklas. Samtidigt är det viktigt att vi inte stirrar oss blinda när det gäller val av material, vi måste alltid välja det material som är mest ändamålsenligt.

10. Hur tror du att det ser ut för den norska byggbranschen i ett tioårsperspektiv?
  – En sak som är ganska speciell med Norge är den norska samarbetskulturen. Vi har ett involverande arbetsliv och en jämlik kultur, det är helt naturligt för en direktör och en hantverkare att slå sig i slang med varandra. I andra länder har man en helt annan hierarki i arbetslivet. Jag tror att den jämlika kulturen kan bidra till att göra byggprocessen mer effektiv, men då är det avgörande att de stora beställarna fungerar som katalysatorer – vi behöver dem som premissgivare. ▪