[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Se upp!

Limträbalkarna på Stockholms Centralstation löste ett stort problem på 1920-talet.

STOCKHOLMS CENTRALSTATION är ett ständigt pulserande hjärta i Nordens största reseknutpunkt. En vanlig vardag reser en kvarts miljon människor med fjärrtåg, pendeltåg, flygtåg och tunnelbana vars vägar korsas här. Resenärerna rör sig omedvetet genom den väldiga vänthallen men det är inte så många som lyfter blicken högre än till informationstavlorna som visar avgångs- och ankomsttider. Taket på byggnaden från 1871 vilar på I-formade limträbalkar från 1925 och är tillverkade av AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda, som senare skulle komma att bli Moelven Töreboda AB.
  54 år efter byggnadens invigning satte man alltså in takbalkar av limträ. Vad var det som hade hänt?
  Limträkonstruktionerna på Stockholms centralstation är ett stycke märklig industrihistoria. Mitt under ånglokets glansdagar upptäckte man på flera håll i världen att röken från lokomotiven tärde på stationens och perrongens ståltak som helt enkelt rostade ihop. Stålet måste ersättas av trä och med den nya limträtekniken, patenterad av tyske Otto Hetzer 1906, kunde man bygga med stora spännvidder. SJ:s stora beställning till Stockholms centralstation 1924 blev samtidigt räddningen för bolaget i Töreboda i mycket svåra ekonomiska tider. Och det blev en drömstart för den fortsatta satsningen på takkonstruktioner av limträ.
  Moelven Töreboda, med rötter tillbaka till 1919 är världens äldsta limträfabrik och är idag en av de ledande tillverkarna i Europa.
  Nu ska den stora stationsfastigheten i Stockholm moderniseras och samtidigt bli klimatvänlig, energieffektiv och certifierad som s k "Green Building" (grön byggnad). Arbetet ska vara klart 2012 och kommer att kosta uppemot en miljard kronor. Limträbalkarna från förra århundradet behöver dock inte bytas. De klarar tuffa påfrestningar decennium efter decennium.