[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Outlaw-arkitekten

Invånarna måste delta mycket mer aktivt i byggprocesserna än vad de gör idag. Det kommer att skapa bättre bostäder, anser arkitekt Benny Jepsen, som även uppmanar både byggherrar och konsumenter att ställa mycket högre krav på leverantörer av byggmaterial.

1. Du rör dig i gränslandet mellan konst och arkitektur. Hur hänger det ihop?
– Inom dagens arkitektoniska praxis finns det inte mycket utrymme för konst – där arkitekturen i sig själv är konsten – eftersom arkitekturen har blivit för professionell. Därför häller jag bensin på elden. Gärna tillsammans med andra outlaw-arkitekter, som vi kallar oss. Jag tycker att vi som arkitekter inte bara ska sitta och vänta på uppdrag, utan i likhet med konstnärerna sätta igång med att rita ändå. Vår uppgift är att återinföra det fria inslaget i arkitekturen. Det bör inte finnas någon anledning till att ge arkitektuppdrag till konstnärer, vilket vi ser allt oftare.

2. Hur uppfattar du arkitekturens roll i det offentliga rummet?
– Förutom att hysa liv handlar arkitektur överallt och alltid om att experimentera och inspirera. Arkitekturen ska peka ut nya riktningar. För både vi och världen är stadda i förändring. Exempelvis upplever vi just nu en våldsam teknisk utveckling i kombination med större miljöhänsyn. Och det måste vi som arkitekter förhålla oss till på nya sätt.

Vår uppgift är att återinföra det fria inslaget i arkitekturen. Det bör inte finnas någon anledning till att ge 
arkitektuppdrag till konstnärer, vilket vi ser allt oftare.
Benny Jepsen 

3. Vad vill du helst uppnå med ditt sätt att utöva arkitektur?
– Bättre bostäder, till exempel. Och så skulle jag gärna se att herr och fru dansk blev bättre hantverkare – i stället för att vi köper oss fria, blir endimensionella och överkonsumerar. Just därför bör folk vara mer arkitekter och delta i byggprocessen. Det kommer att skapa bättre hus – som vi alla själva kan reparera och anpassa efter våra behov. Och detta måste även bygglagstiftningen anpassas efter.

4. Vad är du mest stolt över att ha ritat?
– Det är inte ett enskilt projekt, men jag är väldigt fascinerad av kupolen som vi har uppfört på Roskilde. Den har en fantastisk struktur som man kan göra massor med. Vi har fått fram intressanta saker tack vare våra experiment. Formen/strukturen är starkare än alla andra och den sparar även material. Det betyder att man kan täcka ett maximalt område med minimal materialförbrukning. På Bornholm ska Kristoffer Tejlgaard och jag förhoppningsvis uppföra vår första permanenta kupol, som förväntas vara klar nästa sommar. Jag ser den som starten på en debatt om framtidens bostadsbyggande.

5. Vad tycker du om de produkter man använder i arkitekturen idag?
– Jag tycker att produkter som inte är hållbara ska tas bort från marknaden. Det är skamligt att några av de största leverantörerna av byggkomponenter och -material inte tillverkar återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara produkter när det är möjligt. Det finns alternativ, och de måste vi använda. Därför vädjar jag starkt till konsumenterna och inte minst till byggherrarna att ställa hårda krav. Det är enda sättet för oss att nå målet. Det visar exemplet med lösningsmedelsbaserad färg, som efterhand har försvunnit helt från marknaden.

6. Vad är det bästa med den skandinaviska arkitekturen?
– Det bästa med arkitekturen är att den är förgänglig och försvinner. Då blir det plats för det som är nytt. Och jag är en stark anhängare av mångfald, för det är det som ger liv – att världen är olika och att den också ser sådan ut. Det bästa med den skandinaviska arkitekturen är materialanvändningen. Att vi håller oss till lokala råvaror och därför använder mycket trä och betong.

7. Och vad är det sämsta?
– Helt klart den generella rädsla vi har för att experimentera. Denna rädsla har lett till många likartade byggnader. Som om det fanns en nordisk standard. Men det gör det inte. Därför måste vi se till att lyfta bort standardformgivningen från vårt arbete och hellre skapa en lekplats av material, så att vi kan börja om från början igen.

8. Finns det några material som du ­föredrar att jobba med?
– Trä. Jag älskar trä för att man kan göra allt med det. Det innehåller det jag söker i arkitekturen: det kan bearbetas av alla som har rätt färdigheter. Och för varje träd jag använder, kan jag gå ut och plantera ett nytt. Vi kommer att få se mycket arkitektur i trä. ­Därför skulle jag gott kunna tänka mig att använda en hållbar limprodukt, även för att få användning för allt träspill. Dessutom bör vi utnyttja den tekniska utvecklingen för att bearbeta träet mer och skapa nya, spännande produkter. En del plywood, som Moelvens, är ganska hållbar, men det gäller definitivt inte all plywood. Om jag exempelvis skulle kunna CNC-fräsa i hållbar plywood utan stora mängder formaldehyd, skulle det verkligen utgöra en skillnad i min värld på byggfronten.

9. Involverar inte denna utveckling även leverantörerna?
– Absolut. Exempelvis skulle man kunna utveckla CNC-fräsningen i samarbete med Moelven. Jag skulle gott kunna tänka mig att man flyttade ut fräsningen till byggplatsen, så att vi kommer bort från fabrikstillverkningen och att man i stor utsträckning skulle kunna utveckla och experimentera med både material, bearbetning och process på byggplatsen. Det skulle göra den till en riktig byggplats och inte som idag, då det är en monteringsplats. Resultatet skulle bli en mer spännande och varierad arkitektur.

10. Vad kan Moelven göra?
– Det bästa som Moelven och andra leverantörer kan göra är att öppna materialdatabaserna. Alltså ge oss arkitekter några material som vi kan experimentera med – och här finns ingen annan regel än att det ska vara hållbara produkter. På det sättet kan vi visa upp nya sätt att tänka och använda material på och skapa fantastisk arkitektur. Och god arkitektur kan ju också sälja produkter.