[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Norska byggklossar

Producerade på löpande band och fraktade till byggplatsen sektion för sektion. På 1970- och 1980-talet ville folk ha färdiga hus från Moelven Bruk.

– Det Moelvenhus jag bor i uppfördes 1968. Det finns inte bättre hus, allt präglas av ett gediget, bra hantverk. Moelven gick i spetsen med ett bra exempel på vad kvalitet är, säger Leif Peder Østmo, tidigare anställd vid inköpskontoret på Moelven Bruk.
  Bostaden är på 120 kvadratmeter, vilket motsvarar fem sektioner. Några praktiska anpassningar har gjorts, men i stort sett ser huset likadant ut som när det uppfördes. Planlösningen har allt på en yta, även om en gillestuga i källaren har tillkommit.
  – Det finns ingen anledning att ändra på något som redan är bra. Huset är otroligt användarvänligt och uppfyller dagens krav på planlösning. Den goda isoleringen gör det också till ett ekonomiskt hus med tanke på uppvärmningskostnaderna. Min fru och jag trivs mycket bra i vårt Moelvenhus – och det har vi gjort i alla år, berättar Østmo.

PLATTA TAK. När man 1973 bestämde att sektionshusen skulle tillverkas med en ny takkonstruktion fick Østmo, efter lottdragning, köpa ett av de sista husen med platt tak för en rimlig peng. Han fick punga ut med 67 300 kronor, inklusive montering.
  – Moelvenhuset levererades i olika varianter och storlekar. Grundmodulen var 3 x 8 meter. En så kallad minibostad bestod av två sektioner på sammanlagt 48 kvadratmeter. Sedan kunde man bygga ut, sektion för sektion. Den vanligaste husstorleken var 96 kvadratmeter, och merparten av försäljningen befann sig i detta segment, säger Østmo.
  Sektionerna levererades färdigtapetserade med Moelven grå nr 10. Grå golvbeläggning var standard, men man kunde beställa parkett om man hade en slant över.

UNIKT PROJEKT. Det första sektionshuset lanserades på Ekebergsutställningen 1959 och väckte stor uppmärksamhet. Idén om att prefabricera hus i sektioner och sedan frakta dem till tomten där de skulle stå, var helt ny i Europa. Moelvenhuset blev snabbt ett begrepp över hela landet, och i vissa fall stod Moelven ensamt för utvecklingen av hela byggfältet.
  – Det gick snabbt att sätta ihop sektionerna på byggplatsen. Det enda som saknades var inläggning av rör och anslutning av vatten, avlopp och elektricitet. Inom loppet av en vecka var huset klart för inflyttning.
  Men allt gick inte lika enkelt. Husägarna måste själva gjuta fundamentet och när de var klara kom representanter från monteringsavdelningen i Moelven för att inspektera resultatet.
  – I ett fall hade husägaren använt så felaktiga mått att huset skulle ha rasat ner i källaren. Han fick göra om arbetet, skrockar Østmo.