[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Moderna byggnader

Allt fler studentbostäder, äldreboenden och bostäder byggs med moduler.
Gör det arkitekturen ful, trist och tråkig?

ÄVEN OM INDUSTRIELLT BYGGANDE är på frammarsch kan modulbyggda hus fortfarande väcka starka reaktioner och framkalla hetsiga diskussioner – senast när ritningarna på de nya studentbostäderna i Kringsjå i Oslo presenterades i lokalpressen och i byggbranschens egna kanaler. Arkitekt Kurt Singstad twittrade frågan: «Koncentrationsläger för studenter eller bara skräparkitektur?» Fler hakade på och saken verkade inte bli bättre när det framkom att studentbostäderna är tillfälliga byggnader, att de ligger innanför ramverket för statligt stöd – och att de bidrar till att lösa bostadskrisen för studenter. 
  – Jag tycker generellt att det är mycket olyckligt att tillfälliga lösningar väljs i stället för permanenta byggnader. Det finns tyvärr en klar tendens till att det som sätts upp till-fälligt blir stående mycket längre än planerat, säger Kurt Singstad. Hans nästa invändning handlar om arkitektonisk kvalitet och specifikt det aktuella studentbostadsprojektet.
  – Jag har inget emot industriellt byggande, men jag tycker att det måste göras med ett minimum av finess. I det här fallet tycker jag att man har gjort på det enklaste och tråkigaste sättet, slår arkitekten fast och hävdar att det inte skulle vara en kostnadsfråga att höja den arkitektoniska kvaliteten ett snäpp. 
  – Om man exempelvis hade vridit varje enhet fem grader, hade det genast sett mer spännande ut. Eller om man hade byggt med två olika sorters moduler som återkommer, det hade också hjälpt. Poängen är att när man ska upprepa ett element många gånger, måste elementet vara bra. Och det måste återkomma på ett sådant sätt att helheten blir bättre än den enskilda modulen. I det här fallet tycker jag att man har gjort tvärtom, konstaterar han. 
  – Varför inte vända sig till studenterna själva? Utlys en tävling bland arkitektstudenterna, så kommer de garanterat med spännande lösningar för modulbyggda studentbostäder!

Det finns tyvärr en klar tendens till att det som sätts upp tillfälligt blir stående mycket längre än planerat. 
Kurt Singstad, arkitekt 

LÖSER STUDENTBOSTADSKRISEN. Men för uppdragsgivaren, Studentsamskipnaden i Oslo (SiO), är de modulbyggda studentbostäderna en bra lösning här och nu på studentbostadskrisen. Den aktuella tomten måste omregleras innan det är tillåtet att bygga permanenta bostäder där.
  – Det modulbyggda studentbostadshuset gör det möjligt att utnyttja arealen och ordna fram kostnadseffektiva studentbostäder genast. Bostadskrisen pågår just nu, kommenterar Magnus Nystrand, styrelseordförande i SiO. 
  – Vi har normalt sett ett mycket långt perspektiv när vi bygger. Jag ser det som ett mervärde att vi kan utnyttja en tomt och komma med en lösning som hjälper studenterna på en gång. Att bostäderna kan återanvändas längre fram ökar värdet ytterligare, enligt min mening.
  Han håller med om att arkitekturen inte är spännande, men menar att studentföreningen inte kan lägga ribban för högt. 
  – Det är en lyx vi inte har råd med. Behovet av studentbostäder är enormt och vi är mycket nöjda med att vi uppför praktiska och funktionella bostäder i vilka vi är säkra på att studenterna kommer att trivas bra. I studenternas fattiga situation är det inte arkitektonisk förfining som står i centrum. Och studentföreningen kommer att rama in bostäderna på ett bra sätt och skapa en trivsam närmiljö, så att det upplevs som en bra miljö att bo i, säger Nystrand. 
  Försäljningschef Tormod Kvisler på Moelven Byggmodul AS i Norge påpekar att det visuella uttrycket beror på hur mycket kunden vill lägga ner på det. 
  – Några av våra kunder anser att det är onödigt att satsa stora resurser på byggnader som är tillfälliga. De ska ju plockas ner och flyttas bort efter en tid. Men vi har många exempel på projekt som har lika fina och spännande fasader som platsbyggda hus, säger Kvisler och vill påminna arkitekterna om hur mycket en fin fasadpanel i trä kan göra för det visuella intrycket. 
  – Vi kan leverera allt vad en arkitekt kan önska sig i panelväg. Om det gäller en produkt som vi inte tillverkar själva, monterar vi den på byggplatsen, understryker han. 

Vi har många exempel på projekt som har lika fina och spännande fasader som platsbyggda hus.
Tormod Kvisler, försäljningschef

KONTROLLERAD TILLVERKNINGSMILJÖ. Ett studentbostadsprojekt som har fått god kritik är Campus Bakketeigen i Horten. De permanenta, modulbyggda studentbostadshusen stod klara vid höstterminens början förra året och hittills har arkitekterna fått beröm för såväl arkitekturen som funktionaliteten. 
  – Att studenterna verkar nöjda är den viktigaste indikatorn på framgång, säger Ola Spangen från Aursand og Spangen arkitekter. Arkitektbyrån har även tidigare ritat byggnader som är anpassade för användning av både moduler och element. 
  – Erfarenheterna är i stort sett goda med en kontrollerad tillverkningsmiljö, minskad byggtid och konkurrenskraftigt pris. Att använda moduler är gynnsamt i enskilda typologier, medan andra typer av hus kan ha förutsättningar som fordrar andra värderingar. Valet av byggnadsprincip måste ses i ljuset av detta, säger Spangen, som inte vill ge sig i kast med att beskriva vad som är bra arkitektur. 
  – Det är en enorm fråga som skulle kräva spaltmeter att besvara. Men ett av de äldsta skrivna verken om arkitektur, De Architectura libri decem av Vitruvius, håller ännu måttet: «Firmatis, utilitas och venustatis». Det betyder solitt, funktionellt och vackert. En byggnad ska stå länge och hålla väder och vind ute, den ska fylla sin funktion och gärna uttrycka den formellt plus att den ska vara tilltalande, knyta an till landskapet och inspirera på sitt eget unika sätt, sammanfattar han. 
  Finns det något som hindrar att man kan uppnå detta med industriellt byggande?
  – Inte som utgångspunkt, nej, men viljan till innovation hade kunnat vara större i den delen av branschen. En uppsättning «regler» för till-verkningen sätter stopp för en del lösningar med potentiellt höga arkitektoniska kvaliteter. Samtidigt är det lämpligt att nämna att det ofta är tidspress och en extremt snäv budget som är bidragande orsaker till att resultatet kan bli medelmåttigt snarare än bra, konstaterar han. 
  Själva har de följt ett viktigt rättesnöre för fasadernas utformning när de har ritat modulbyggnader. 
  – Vi har inriktat oss på att antingen «kamouflera» eller framhäva modulerna i fasaden. Antingen ska fasaden framstå som enhetlig och inpackad, eller så gör man en poäng av att den är hopsatt av flera «byggklossar», understryker han.