[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Med känsla för grannskapet

Egna generösa terrasser, grönytor, rabatter och utrymme för ett eget litet växthus.
Det nyetablerade bostadsområdet Sjöterrassen har gett nytt liv åt Stockholmsförorten Fittja.

Omgivet av grönområden är bostadsom-rådet Sjöterrassen vackert beläget invid Albysjön
i Fittja strax söder om Stockholm. Fittja är ett av de bostadsområden som uppfördes under miljonprogrammet – det storskaliga bostadsbyggandet i Sverige på 1960- och 1970-talen. Då var det storskaliga en källa till stolthet, ett tecken på framsteg, ekonomisk tillväxt och välstånd. Sedan dess har synen på boendemiljö och byggande förändrats, och debatten har varit het om hur bostadsområdena från denna period kan utvecklas. Men det har inte blivit särskilt mycket gjort rent konkret.
  Sjöterrassen framstår som ett tydligt exempel på nytänkande.
  I direkt anslutning till de höga betongkomplexen från 1970-talet har 62 bostadsrätter byggts. Intresset för de nya bostäderna var stort redan från början, och lägenheterna såldes snabbt. Men vägen dit var ändå lång:
  – Vi engagerades redan 2006 när vi fick en -inbjudan från Botkyrka kommun att delta i en tävling om utformningen av området, berättar arkitekten Stefan Sjöberg vid arkitektfirman -Kjellander & Sjöberg.
  – Tillsammans med kommunen och byggherren – Hemgårdens Byggnadsaktiebolag – utvecklade vi en vision för området. Vi såg att det var viktigt att åstadkomma attraktiva bostäder och en tilltalande miljö, inte minst för att det inte byggts något i Fittja sedan 1970-talet. Det som skulle byggas nu måste bli bra. Höghusen skulle kompletteras med lägre hus och det skulle även bli större variation i storleken på bostäderna. Hela området skulle på det sättet få nya kvaliteter. Vi ville också använda så mycket trä som möjligt – ju mer trä, desto mer positivt upplevs boendemiljön, säger Sjöberg.

MODERNA OCH ENERGIEFFEKTIVA. Samarbetet med Hemgården ledde vidare till Moelven Byggmodul AB, som samverkat med Hemgården i flera projekt. Företaget har producerat en rad bostadsområden där det industriellt byggda och träets egenskaper utnyttjats för att skapa en tilltalande gestaltning. Att de 62 bostäderna skulle vara modulbyggda stod klart i ett tidigt skede. Det förkortar byggtiden och minimerar totalkostnaden.
  – Sjöterrassen består av moderna, arealeffektiva byggnader med intressant utformning. Dessutom är byggnaderna mer energieffektiva än vad byggföreskrifterna kräver, berättar David Öberg, marknadschef på Moelven ByggModul AB.
  – Vi tycker det har ett stort värde att man valt trähus för det här området, som ligger intill de gamla åttavåningshusen i betong. Arkitekturen är varierad och intressant och utgör samtidigt en balanserad -kontrast till det övriga området. Tack vare detta har hela projektet tagits mycket väl emot av marknaden. Det visade sig bland annat genom att samtliga bostäder såldes redan innan vi började bygga dem, berättar han.

DÖROPPNARE. Flertalet lägenheter i området har sjöutsikt. Samtliga har antingen egen terrass eller uteplats i markplanet samt carport.
  David Öberg tror att satsningen kan bli en dörröppnare till liknande projekt i andra områden som domineras av bostäder från miljonprogrammets tid.
  – Under många år har det förts politiska diskussioner om vad man kan göra för att utveckla dessa bostadsområden. Vår beställare, Hemgården Byggnadsaktiebolag, visar modet att göra något konkret. För oss känns det därför extra bra att få vara med och bidra till områdets utveckling med en modern byggmetod, säger han och berättar att han har hört spontana kommentarer från personer som bott i Fittja i många år. De har inte trott att det skulle kunna byggas så fint i det området.

TRÄHUSPROJEKT. Det är också i första hand boende i närområdet som valt att flytta in i Sjöterrassen. Hela 80 procent av bostadsrätterna såldes till familjer som redan bodde i Fittja. Det är ett tecken på att de trivs, men att det tidigare saknats möjlighet att byta upp sig till en bättre bostad utan att flytta från området.
  – Det här är ett viktigt och modernt tillskott av bostäder i Fittja. Och eftersom miljonprogrammet i huvudsak består av byggnader i betong välkomnar vi att Sjöterrassen är ett trähusprojekt. Det ligger också i linje med vår klimatstrategi, säger Peter Nyberg som är ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun.
  – Det är mycket positivt att Sjöterrassen har gett hyresgästerna i miljonprogrammets lägenheter möjlighet att utveckla sitt boende och ändå vara kvar i området. Men det finns även exempel på människor som nu har flyttat tillbaka eftersom de tidigare har bott och trivts i Fittja, men velat ha en annan typ av bostad än vad som då fanns här, säger Peter Nyberg.
  Han berättar att det gamla och det nya kopplas till varandra genom konstnärlig utsmyckning i Sjöterrassen i form av en plattsättning som visar planlösningen i en bostad i miljonprogrammets hus.

«Vi har haft ambitionen att det ska växa fram en grannskapskänsla i området. Det har vi försökt att åstadkomma genom att skapa små, offentliga mötesplatser.»
Arkitekt Stefan Sjöberg från Kjellander & Sjöberg

MÄNSKLIG PROFIL. Stefan Sjöberg förklarar att man varit noga med att välja form och färg som avviker kraftigt från de stora betongkomplexen.
  – Husen i Sjöterrassen går i svart, grått, brunt och grönt och utgör därmed en kontrast till de större byggnaderna. Byggande i liten skala, som visionen för området baseras på, är dessutom en förutsättning för att skapa nya kvaliteter i bomiljön. Genom att anlägga en serie mindre torg för vardagliga funktioner och som mötesplatser och kanske uteserveringar längre fram ges området ett tydligt mänskligt perspektiv, säger han.
  Sjöterrassen skiljer sig också från 70-talshusen genom att det finns utrymme för trädgårdar, små odlingar till det egna hushållet och gröna ytor. Odlingsmöjligheterna, menar Stefan Sjöberg, är ett viktigt inslag för att öka livskvaliteten.
  – Vi har haft ambitionen att det ska växa fram en grannskapskänsla i området. Det har vi försökt åstadkomma genom att skapa små offentliga mötesplatser, men samtidigt ha tydliga gränser för den privata marken som avgränsas med låga murar, häckar och plank, förklarar Stefan Sjöberg.