[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Massivt och praktfullt

När Akademiska Hus byggde en ny huvudbyggnad åt Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala valde man att satsa stort på trä. Byggnaden har fått namnet Ulls hus, och med synliga reglar i massivträ utgör den ett praktfullt ingångsparti till hela universitetsområdet Campus Ultuna.

DET ÄR ESTETISK TILTALANDE, det är miljö- och klimatvänligt och det har en stark förankring i svensk tradition – trä som byggnadsmaterial är en del av den svenska själen. Argumenten för att använda trä vid just Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU) var många.

 – Vi var sugna på att bygga i trä av de anledningarna, och även för att det harmonierar med de ursprungliga byggnaderna vid SLU. Det stämde helt enkelt med deras profil, säger arkitekten Paul Kvanta vid Ahrbom & Partner, som har varit med och ritat byggnaden.

 – Den stora utmaningen i det här projektet var att göra stommen som en del av gestaltningsidén. Det har inneburit att vi måste vara mycket noga med alla konstruktionsdetaljer, att dölja alla installationer och att skapa harmoniska linjer även i stommen. Alla skarvar och fogar är dolda och alla skruvar och hål är spacklade och nedslipade, säger han.

SÄLLSYNT KOMBINATION. Paul Kvanta berättar att man sökte referensobjekt runt om i landet och i Europa när man började rita Ulls hus. Man fann några som delvis påminde om de tankar man hade för den här byggnaden. Men ingenstans i Sverige fanns ett exempel där massivträ använts på det här sättet tillsammans med en synlig stomme.

 – Det är i dag inte ovanligt med massivträprojekt i den här storleken. Det ovanliga är typen av byggnad med stora, representativa rum med stor volym, samt kontor, och det faktum att stommen i så hög grad är synlig. Både beställare och entreprenör blev mer eller mindre förälskade i de idéer vi presenterade, och det gjorde att alla drog åt samma håll. Det är ett av skälen till att det här blev så lyckat, säger Paul Kvanta.

Byggnaden har formen av en lätt förvrängd kvadrat på cirka 30 x 30 m med en entréhall uppbyggd kring en limträpelarstomme. Den är utformad som en sammanhängande volym i tre våningar med ett gemensamt 1 000 m2 stort tak som består av de «kassetter» som bildas av limträbalkar och massivträbjälklag. I kassetterna har frihängande absorbenter hängts in.

Tanken är att taket ska kunna upplevas i sin helhet för att understryka att entréhallen är ett rum. I entréhallen plan 1–3 har ambitionen varit att allt ska passas in i modulen – stengolven, undertaket och parkettgolvet på plan 3, där kvadratiska fält vrids omväxlande i 90 grader så att ett schackmönster uppstår. Avsikten var att skapa en lugn och harmonisk, men samtidigt monumental miljö, som svarar mot funktionen av huvudentré till ett av landets förnämsta universitet.

 – Generellt har intresset för trä ökat kraftigt de ­senaste åren. Bland arkitekter är trä oerhört populärt i dag, berättar Paul Kvanta och nämner att det ständigt dyker upp allt fler exempel på en utökad användning av materialet. Och det gäller inte bara offentliga byggnader, utan även bostäder – även om de kanske inte har synliga reglar på samma sätt som i Ulls hus. Det ska påpekas att även stålbalkar har använts i begränsad omfattning i byggnaden, men de har klätts in med limträ och är helt dolda. 

STORA KRAV PÅ PRECISION. För Moelven ­Töreboda AB, som levererat pelarbalkstommen – och massivträ i samarbete med det österrikiska företaget Mayr Meinhof – har Ulls hus varit ett helt unikt projekt.

 – Det innehåller få standardkomponenter. Nästan allt är specialdimensionerat med mycket grova dimensioner och höga balkar. Det har bidragit till att projektet skapat betydande volymer. Totalt har vi levererat 500 m3 limträ och 3 000 m3 massivträ, säger Moelven Törebodas vd Johan Åhlén.

 – Att nästan hela stommen är synlig har ställt stora krav på precision och detaljarbeten och medverkat till att finishen varit särskilt viktig. Med Ulls hus bryter vi ny mark och medverkar till att skapa en byggnad med nya uttryck, både ifråga om projektets storlek och detaljutförande. Det är nästan som en stor möbel, berättar han.

Monteringsarbetet på plats skedde med lätta väderskydd och utan tält. Det liknar sättet man bygger på i övriga Europa.

 – Eftersom monteringen av en trästomme går fort begränsas exponeringen för väder och vind, vilket är en stor fördel ur kvalitetssynpunkt. Det bidrog dess­utom till att minska den totala byggtiden, och därmed även till lägre byggkostnader, säger Åhlén.Johan Åhlén menar att Ulls hus blivit ett genombrott för kombinationen limträ och massivträ som en helhet i utformningen av stora lokaler.

 – Med facit i handen kan jag konstatera att alla har gjort ett fantastiskt jobb. Det har också lett till ett närmare samarbete mellan Moelven Töreboda AB och Mayr Meinhof när det gäller leverans av massivträ, säger han.

STÅR FÖR VÄRDERINGAR. Att den färdiga byggnaden blev mycket lyckad håller också rektorn för Sveriges Lantbruksuniversitet, Lisa Sennerby Forsse, med om:

 – Vi är väldigt nöjda! Huset är fantastiskt vackert med så mycket synligt trä inomhus. Trätrappan som går ända upp till sjätte våningen är mycket tilltalande, säger hon. Sennerby Forsse berättar att man gärna såg en omfattande användning av trä i det nya huset.

 – Att använda trä som byggnadsmaterial är en del av vår idé. Det är ett sätt att stödja det svenska skogs­bruket, och att medverka till energieffektivt och klimat- och miljövänligt byggande, säger hon.

 – Inledningsvis fanns det dock en oro för att mycket synligt trä skulle komma att påminna om en sport­stuga från 70-talet. Men så blev det inte alls. Detta är helt annorlunda, konstaterar hon.Ulls hus är arbetsplats för all administrativ personal vid SLU samt institutionerna för Ekonomi och Stad & Land. Det inrymmer även styrelserum, representationslokaler, mötesrum, ritsalar, ateljéer, lärosalar, SLU:s centralarkiv samt en butik.