[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Långa linjer

Som stolta monument över energinationen Norge står 10 000 hög­spänningsmaster i limträ från norr till söder i detta avlånga land.

HÖGA, MASSIVA trästolpar har varit en viktig faktor i den omfattande energiutbyggnaden i Norge sedan slutet av 1800-talet. Men modernt skogsbruk har lett till att det hela tiden blir allt färre grova och långa träd i skogarna.

I SLUTET av 1970-talet var tillgången på rundstolpar så dålig att man började leta efter alternativ. Det visste Åge Holmestad, som i dag är vd för Moelven Limtre, när han 1979 kom till Moelven från Statkraftverkene.

– Jag hade ju med mig en viss kunskap om kraftledningsbygge, samtidigt som det fanns massor av kompetens inom limträ på Moelven. Åge Holmestad

MÅNGA VILLE använda limträ i stället för rundstolpar, men ingen hade hittat en riktigt bra lösning, berättar Holmestad.Tillsammans med Haumann Sund, som på den tiden var chef för Moelven Limtre, utvecklade Holmestad en konisk, ihålig stolpe i limträ.

– Vi tog patent på stolpen i Norge, Sverige och Danmark 1980, och hade det i 17 år. Vi fick en kanonstart med utbyggnaden av kraftledningen Grana-Orkdal i Trøndelag 1980. Dit levererade vi hela 1 400 kubikmeter limträmaster, och det var dittills den största enskilda beställningen på limträ i Europa, säger Holmestad. Att använda limträmaster i en sådan omfattning möttes med skepsis från vissa.

LIMTRÄET har dock visat sig vara mycket hållbart.Totalt sett har man tillverkat 10 000 limträmaster i Norge, och de utgör ett ekonomiskt, miljövänligt och estetiskt alternativ till stålmaster. – Fram till 1990 levererade vi även limträmaster till Sverige, och nyligen undersöktes en del av dessa.De är fortfarande lika fina, trots att det är mer än trettio år sedan en del av dem sattes upp, säger Holmestad.

DET SISTA stora kraftledningsprojektet i Norge som använde sig av limträmaster uppfördes 2002 i Sogndal.– Förra året levererade vi 20 tilläggsstolpar dit, så vi får fortfarande spridda beställningar, säger Holmestad.

Gröna träbroar
En ny studie visar att en träbro bara förorenar hälften så mycket som en ­betongbro under sin livstid.
Limträ: Sognefjellets smyckeskrin
  Foto: Hampus Albert Lundgren
På Sognefjellshytta finns det mycket att vila ögonen på. Välj mellan vita jöklar och berömda toppar – eller unik arkitektur i världsklass.
Limträ bäst i badhus
Konstruktionen på Rosenlundsbadet har både raka och svängda limträkonstruktioner. \nFoto: Søren Håkanlind
Limträ är bästa stommaterialet för ett badhus. Anledningen är att badhus har en jämnare fukthalt och temperatur än andra byggnader.
Trä8 – ett smart system
Foto: Jan Lillehamre
Blir det inte för tungt att uppföra ett sexvåningshus ovanpå ett garage? Nej, inte med ett byggsystem i trä!