[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Lagenligt låg energiförbruKning

Större noggrannhet på byggplatsen, innovation inom byggvaruindustrin och kompakta, funkispräglade hus med bra inomhusklimat. Myndigheternas nya energikrav påverkar hur vi bygger och bor på många sätt.

ETT MILJÖVAL. När familjen Geertsen förlorade sitt hus i en brand och fick möjlighet att bygga ett nytt hus, föll deras val på ett passivhus.
  Bostaden ligger i Øystese och är Hardangers första villa med energimärkning A.
  Familjen är mån om att leva ekologiskt och det kändes självklart att de skulle bygga miljövänligt. Anledningen till att familjen fastnade för passivhus var att entreprenören behövde erfarenhet av hustypen och ville ha ett referensprojekt, berättar familjen för Bergens Tidende.
  Ett passivhus är ett extra tätt hus som med hjälp av passiva åtgärder som till exempel isolering och värmeåtervinning minskar energibehovet. Ett sådant hus förbrukar totalt 50 procent mindre energi än ett vanligt hus, och 75 procent mindre till uppvärmningen.
  Husets ytterväggar är en halv meter tjocka, huset har treglasfönster och har klarat trycktestet som visar att det är åtta gånger tätare än ett vanligt hus. Däremot har bostaden dubbelt så stora fönsterytor som regelverket tillåter. Detta kompenseras med en extra värmeväxlare som hämtar värme från avloppsvattnet.
  – Kraven på passivhus säger ingenting om materialanvändningen. Men vi har använt sunda material. Huset är isolerat med cellulosa som andas, och alla ytskikt har behandlats med giftfri målarfärg, berättar familjen.

I SKANDINAVIEN, liksom i den övriga rika delen av världen, har energiförbrukningen ökat år efter år. Av den totala förbrukningen utgör energi inom byggnation runt 40 procent, och här i norr står uppvärmningen för det största strömslukandet. Nu ska energiförbrukningen minskas och det sker med hjälp av lagstiftning. Medan EU-landet Sverige får energidirektivet EPBD2 (Energy Performance of Buildings Directive del 2) som norm, har Norge fått nya byggtekniska förordningar med rötter i samma direktiv. I båda fallen är det täta hus med låga energibehov som är målet.
  EU-normen ställer upp ett ramkrav, en högsta gräns för hur många kilowattimmar byggnaden förbrukar per kvadratmeter och år. Hur detta mål ska uppnås är det upp till branschen att räkna ut. I Norge är detaljnivån högre, eftersom man där dessutom måste ta hänsyn till specificerade krav på bättre isolering i golv, väggar och tak, samt bättre fönster. Och en betydande del av värmebehovet ska tillgodoses genom alternativa energikällor.
  Vi kan alltså inte välja gamla lösningar och bygga på samma sätt som förut. Men hur påverkar egentligen de nya energikraven vårt sätt att bygga – och bo? Vad tycker branschen?

Med täta hus som mål har byggprocessen tveklöst blivit mer krävande än tidigare. om man ska bygga tätt måste byggfukten hållas nere redan tidigt i projektet, och alla måste vara mycket noggranna och fokusera på möjliga luftläckage.
Tore Kvande, Projektdirektör på Sintef Byggforsk

FUNKTIONSBASERADE KRAV. Sverige är inne i ett övergångsår som tillåter både det nationella regelverket parallellt med att EU-normen införs i en anpassad version. Nu är Sverige indelat i tre energizoner – söder, mitten och norr – där maximitalen från söder och upp till norr är 90, 110 respektive 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Professor Lars Stehn vid Luleå tekniska universitet är positiv till utformningen av energikraven.
  – Det här är den svenska statens sätt att uppfylla EU:s energimål. Jag tycker att normen med tre zoner är bra eftersom den är behovsanpassad och funktionsbaserad. Man ställer krav på effekten och inte på tekniska installationer eller material. Det är ett bra sätt att sköta det på. På det här viset överlåts innovation och produktutveckling till producenter och leverantörer, och det tycker jag är helt rätt, säger han.

Samträ kan enkelt uppfylla önskemål och krav enligt en framtida passivhusstandard – dessutom är det kostnadseffektivt
Aasmund Bunkholt på Trefokus

MOT LÅGENERGIHUS. Kraven förväntas skärpas ytterligare inom loppet av några få år. Utvecklingen går mot lågenergihus, tror professorn, och branschen håller en smula motvilligt på att ställa om sig.
  – Branschen hanterar kraven lite lättvindigt. Det verkar inte som att allvaret i kraven och de utmaningar som måste lösas har sjunkit in helt och hållet. Många aktörer sitter i princip med armarna i kors och väntar på att någon annan ska ta tag i saken, säger Stehn.
  Han tror att en av orsakerna till att branschen är så avvaktande, är att 75 procent av all värmeproduktion i Sverige kommer från biobränsle. Därmed är den klimatneutral.
  – Det påverkar säkert förhållningssätten till energikraven. I Sverige känns det nog inte lika viktigt att diskutera passivhus och nollutsläppshus på samma sätt som i länder med kolbaserad energiproduktion, påpekar Lars Stehn.

TÄTT OCH TORRT. I Norge har de tekniska byggföreskrifterna börjat få fotfäste.
  – Vi bygger bättre hus och byggnader, som också ger en högre upplevd kvalitet. Den största skillnaden gäller bostäderna. Tidigare har det inte varit vanligt med balanserad ventilation i dem, säger projektdirektör Tore Kvande på SINTEF Byggforsk. Han är programchef för Byggforskserien – byggnäringens kvalitetsnorm. Kvande påpekar att trots den stora uppståndelsen när energikraven kom, så har aktörerna i Norge i stort sett löst uppgifterna.
  – Mycket problematisering bidrog antagligen till att folk blev mer koncentrerade, säger han.
  Med täta hus som mål har byggprocessen tveklöst blivit mer krävande än tidigare.
  – Om man ska bygga tätt måste byggfukten hållas nere redan tidigt i projektet, och alla måste vara mycket noggranna och fokusera på möjliga luftläckage. Därför är kommunikationen mellan yrkesfack och aktörer viktig. När elektrikern kommer in i projektet, måste han också veta att han inte får göra hål i fuktspärren. När man bygger enligt de nya föreskrifterna krävs det onekligen att man rådgör med varandra i större utsträckning, understryker Kvande. 

Vi ser mer kompakta former, som är gynnsamma när det gäller energiförbrukningen. jag tror att allt färre nya hus får A-takstolar framöver.
Tore Kvande

MERINVESTERING. Inte minst fordrar de nya energikraven att alla aktörer är uppdaterade om vad som gäller. Materialleverantörer, arkitekter, yrkesfolk och byggmästare eller entreprenör – alla måste dra åt samma håll för att bygget ska uppfylla kraven. Det är den största utmaningen, anser Aasmund Bunkholt på Trefokus.
  – Det är många både stora och små aktörer inblandade i byggprocessen. I slutändan är framgången beroende av att alla har den nödvändiga kompetensen, från de som tillverkar byggmaterialet och ända fram till den färdiga byggnaden, säger Bunkholt och framhåller att dagens krav är överkomliga. Med passivhus blir utmaningarna större och det är dit vi är på väg.
  – Kraven kommer att skärpas under de närmaste åren, slår han fast.
  De nya energikraven gör själva byggprocessen dyrare på grund av såväl ökade materialkostnader som ökad tidsåtgång. Under arbetets gång ska det göras täthetsmätningar och kraven på dokumentation har skärpts.
  – Man måste se kostnaderna under en livslängd, eller åtminstone över en längre tidsperiod. Med lägre energiförbrukning sparar man in merkostnaderna inom loppet av 10–12 år, säger Bunkholt och framhåller att trä är ett bra material för att konstruera och bygga energieffektiva lösningar,
  – Det är ett flexibelt material som också är känt för alla i värdekedjan. Trä kan enkelt uppfylla önskemål och krav enligt en framtida passivhusstandard, poängterar han.
  – Dessutom är det kostnadseffektivt.

INTERESSEORGANISATIONERNA ÄR PÅDRIVANDE. Christian Lindquist är energisamordnare i konsultföretaget Tyréns, som är Sveriges ledande rådgivningsföretag inom hållbar samhällsutveckling. Hans befattning är av nyare datum och innebär att han ska övervaka och ge råd i alla frågor som har med energi att göra i enskilda byggprojekt.
  – Jag pratar med alla om vad som är viktigt utifrån ett energiperspektiv, förklarar Lindquist. Han tycker att den största utmaningen med de nya energikraven är systemtänkande, eller mer exakt – bristen på det.
  – Det handlar om att man måste se byggnaden som ett helt system, fyllt med massor av komponenter med olika egenskaper som ska samverka, säger energisamordnaren, som medger att projekteringsfasen kan vara krävande. Inte minst krävs det lagarbete på byggplatsen för att projekten ska lyckas nå energimålen.
  – De olika yrkesrollerna måste samarbeta över de invanda gränserna, understryker han.
  Lindquist berättar att han jobbar med många projekt där det ställs högre krav på energiförbrukningen än vad myndigheter och EU kräver.
  – Myndighetskraven och EU-kraven är minimikrav. Intresseorganisationer som Sweden Green Building Council och Forum för energieffektiva byggnader ställer långt högre krav och har bevisat att det går att bygga mycket bättre än vad reglerna föreskriver. I Sverige är det alltså dessa organisationer som sätter fart på innovationen, understryker han.

MOT FUNKIS. I Norge har de specificerade kraven i föreskrifterna lett till en betydande innovation hos byggvaruproducenterna, framhäver Tore Kvande hos SINTEF Byggforsk.
  – Moelvens Iso3-reglar är ett bra exempel. Och vi har även fått värmeisolering som tar mindre plats och nya fönstertyper med tätare lösningar för insättning, för att bara nämna några saker. Det här är produkter som marknaden applåderar och som är viktiga effekter av de nya kraven, betonar han.
  Både Kvande och Aasmund Bunkholt på Trefokus tycker sig se att energikraven håller på att påverka arkitekturen. Eftersom fönster är sårbara när det gäller värmeförlust, utgör de ett av de områden som ger utslag på arkitekturen.
  – För att klara ramkraven tenderar man att minska fönsterytorna och öka antalet hela väggar. Det är inte en obetydlig effekt, påpekar Bunkholt. Samtidigt tar glas- och fönsterindustrin denna utmaning på allvar och utvecklar nya lösningar och produkter för att tillgodose de nya kraven.
  Kvande tycker sig se en dragning mot funkisprägel på lågenergihusen.
  – Vi ser mer kompakta former, som är gynnsamma när det gäller energiförbrukningen. Jag tror att allt färre nya hus får A-takstolar framöver, men det är självklart många trender som påverkar. Det sker större förändringar när kraven hamnar på passivhusnivå. På sikt kommer vi att få se fler intelligenta hus och jag tror även på större hus, säger Tore Kvande.