[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Hem, ljuva hem

Eget hus med öppet kök. Det är det moderna skandinaviska hemmet. Vi besökte ett av de nyaste exemplen på ett skandinaviskt enfamiljshus i Herfølge i Danmark.

HENRIK OCH KARINA FLYTTADE eftersom de bodde alldeles intill en trafikerad väg. Men också för att de gärna ville bo i ett område där villorna är billigare, så att folk kan jobba mindre och umgås mer. I Herfølge söder om Köpenhamn ligger bostadsområdet Fremtidens Parcelhuse (framtidens villa). Några av de cirka 50 byggnaderna är klassiska enfamiljsvillor, men i en av de otraditionella villorna bor Henrik Lind Jensen och hans fru Karina samt deras fyra pojkar. Familjen spenderar mycket av tiden hemma i villans stora, öppna kök på bottenvåningen, i anslutning till matplats och vardagsrum.
  – Vi gillar verkligen villans utformning, och så har vi utsikt mot ett naturskyddat område, säger Henrik, 35 år, medan han tittar ut över markerna från den ena av husets terrasser.

Vi gillar verkligen villans utformning, och så har vi utsikt mot ett naturskyddat område.
Husägare Henrik Lind Jensen

DEN ÖPPNA KÖKSLÖSNINGEN är en av de mycket markanta förändringarna i skandinavernas inredningsstil de senaste åren, berättar Bjørn Erik Øye, partner i norska Prognosesenteret, som också har ett svenskt kontor.
  – I alla de tre skandinaviska länderna har folk fått större kök. Förut var köken stängda rum, men numera har de öppnats upp och fungerar som en del av vardagsrummet. Även badrummen har förändrats drastiskt och blivit ett slags välbefinnanderum, säger han och får medhåll från den danske antropologen och forskaren Mark Vacher, som är knuten till Center for Bolig og Velfærd. Han pekar på att vårt förhållande till kök och matlagning har förändrats:
  – Förr i tiden var köket en hemlig plats. Numera är det en tillställning att laga mat. Jag kan dock tänka mig att vi så småningom kommer att tröttna även på denna trend och stänger till köket igen, säger han.

I gengäld vill jag kalla danskarnas stil för klassisk. De är mycket förtjusta i sina designklassiker.
Bjørn Erik Øye, partner i norska Prognosesenteret

TROTS ATT INREDNINGEN FÖRÄNDRAS, är enfamiljshuset (villan) fortfarande det vanligaste hemmet i Skandinavien. I Norge bor omkring 60 procent av befolkningen i eget hus, berättar Bjørn Erik Øye. En av de stora skillnaderna mellan de skandinaviska länderna är att det knappt finnas några hyresbostäder i Norge, till skillnad från Sverige och Danmark.
  – Men det är också skillnad på vårt sätt att inreda hemmet. I allmänhet har svenskarna en mycke modern stil, medan jag tycker att vi norrmän är mer bonderomantiska. Vår stil är konservativ, och vi bygger fler fönstersmygar och valv. I gengäld vill jag kalla danskarnas stil för klassisk. De är mycket förtjusta i sina designklassiker, och Arne Jacobsens Sjuan-stolar står i många hem, säger Øye.
  Inte bara inredningen utan även hemmets betydelse varierar från land till land. I Danmark är hemmet platsen där man kan vara sig själv, säger Mark Vacher: – Det speciella med Danmark är att det sanna finns där hemma. Här står vardagslivet i centrum, medan man i Norge snarare söker sig ut i naturen för att hitta äkthet, säger han.
  Bjørn Erik Øye håller med. – I Norge har vi en stark dragning till naturen, och det viktigaste är utsikt och närhet till det som finns utanför hemmet. I både Danmark och Sverige har man i högre grad en urbanitetskultur där man accepterar att man faktiskt bor i en stad. Norrmän vill helst se träd, säger han.
  Danskarnas sökande efter det äkta i hemmet ser man på behovet av att hela tiden bygga om, enligt Mark Vacher. – Vi befinner oss i en kontinuerlig process med inredning och ombyggnad av hemmet och har det som jag kallar för en Gori-kultur, säger han med anspelning på den danska färgtillverkaren Gori.

Det speciella med Danmark är att ”det sanna” finns där hemma. Här står vardagslivet i centrum, medan man i Norge snarare söker sig ut i naturen för att hitta äkthet.
Mark Vacher

I HERFØLGE SAKNAR Henrik dock inte gör-detsjälv- arbetet. – Vi har självfallet trädgårdsprojekt på gång, men huset ska vi nog inte göra något med. Med fyra barn saknar vi det ju inte heller, säger Henrik, som just har byggt ett uthus och är i färd med att lägga sista handen vid en carport.
  På insidan är Henriks och Karinas hem enkelt inrett. Ett par foton på barnen och några få prydnadsföremål, men i övrigt inte mycket annat än bord, stolar, soffa och TV.
  – Danskarna är i allmänhet inte lika förtjusta i prydnader längre när det gäller inredning. Vi har inte så mycket småsaker. Hemmet är ett bruksföremål – det ska användas och göras om. Det kan man bland annat se på en sådan sak som att man förr i världen lät tavlor hänga på samma ställe i vardagsrummet i en generation, men numera flyttas de runt i huset eller byts ut, säger han.
  Henriks och Karinas hus har två våningar. Och på övervåningen kan de tre barnrummen öppnas upp mot gången. Därmed kan de användas som uppehållsrum för hela familjen. Det är unikt att Henriks och Karinas hus har hela tre barnrum. Det är praktiskt när man har fyra grabbar på nio, sju, fyra och två år, men enligt Bjørn Erik Øye bor skandinaverna faktiskt på mindre ytor än förut:
  – Allt fler bor kvar i staden när de får barn, och vi bor allt närmare inpå varandra. Samtidigt förändras familjestrukturen. Folk skiljer sig oftare nuförtiden, flyttar barnen runt mellan hemmen och man behöver mer flexibla lösningar. Samtidig flyttar folk också oftare, säger Øye.

I framtiden kommer vi att i vårt boende söka efter det som är unikt, har äkta kvaliteter och är autentiskt.
Trendanalytikern Jens Lanvin

HENRIK OCH KARINA ÄLSKAR husets träfasad, på vilken taket lutar en smula så att man inte kan se det från någon av sidorna. Deras trävilla liknar flera av grannvillorna, som också är byggda av trä och har en okonventionell utformning, men det finns också traditionella enfamiljsvillor i området. Men det är faktiskt lite ovanligt för danskar att bo i villor med träpanel, säger Mark Vacher:
  – Vi bygger mest i sten och tycker att tegel är bäst. Även om trä är billigt, nappar vi inte helt på det i Danmark. Sommarstugor får gärna vara av trä, men inte hemmet. Det är helt annorlunda i Sverige och Norge, säger han.
  Enfamiljshuset i Herfølge är kanske otraditionellt och lite odanskt. Men det utgör ett exempel på en ny typ av villor där isoleringen och det digitala systemet för styrning av ljus och värme ger ett mycket bra inomhusklimat.
  – Vi lägger inte mycket pengar på uppvärmning. I fjol gick den totala elräkningen på 2 500 danska kronor – elbolaget trodde oss först inte när vi rapporterade vår förbrukning, säger Henrik.

YTTRANDEN: VAD ÄR HEM FÖR DIG? 

KJERSTI WIKSTRØM
Projektledare och kurator, Dansk Arkitektur Center, Köpenhamn
– Jag tycker om rum som rör sig på gränsen till det anonyma. Självklart har jag några saker som är knutna till min egen identitet. Jag har mina böcker, LP-skivor och en speciell stol som jag flyttar med mig från plats till plats, men jag har t.ex. ännu aldrig ägt en soffa. Mitt hem är summan av historierna som bor i de få saker jag omger mig med.

TOM ROSSAU
Designer, Köpenhamn
– Hem är för mig det rum där jag inte behöver rättfärdiga mig själv inför någon. Mina hem har alltid varit mycket annorlunda. Först reste jag runt i många år, och sedan bodde jag bredvid produktionslinjen i min egen designverksamhet i tio år. Den gången stod det en säng där, plus en massa material och ett arbetsbord. I dag är det tvärtom. Nu har jag ledigt när jag kommer hem. Jag har fortfarande inte särskilt många föremål som är knutna till min person, men jag älskar film och jag har en projektor som får hänga med mig hela vägen.

STEPHANIE DUMONT
Designer och illustratör, Oslo
– För mig är ett hem en plats som påminner mig om mitt förflutna. En plats som vittnar om mitt liv. Och viktigast av allt, en plats med människor som jag älskar.

Fakta:

En familjsvilla i Svanelunden 67 i Herfølge

Boende: Henrik och Carina Lind Jensen och deras fyra söner

Arkitekt: REFORM Arkitekter

Storlek: 170 m2

Framti dens vill a finns i ett nytt bostadsområde söder om Köpenhamn. Villorna är lågenergihus, och idag är omkring 50 av de 86 tomterna bebyggda. De allra flesta är Svanenmärkta, och därför ingår ”svan” oftast i gatunamnet. Agenda 21 Udvalget och Det Grønne Hus i Køge är initiativtagare till detta byggprojekt, som sponsras ekonomiskt av Realdania och Fonden Nykredit och fackmässigt av EnergiTjenesten. Moelven har levererat radhus med Svanenmärkt ThermoWood-fasadpanel och en villa med kanadensiskt cederträ.

Plats för stillhet
Foto: Torben Nielsen
Åtta kilometer trä och 30 000 spikar gick åt när familjen Varan byggde sitt mycket speciella hus i Odder söder om Århus. Huset har tre flyglar och är klätt med cederträ som harmonierar perfekt med den fridfulla omgivningen.
Lagenligt låg energiförbruKning
Familjen Geertsen har byggt sig ett modernt, miljövänligt hus med planlösningar som är speciellt utformade för en barnfamilj. Det här är hardangers första villa med energimärkning a, designad av arkitekter från Pir2 og arkitekturverkstedet. Foto: Jan M. Lillebø/Bergens Tidende
Större noggrannhet på byggplatsen, innovation inom byggvaruindustrin och kompakta, funkispräglade hus med bra inomhusklimat. Myndigheternas nya energikrav påverkar hur vi bygger och bor på många sätt.