[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Hamnfrun

Det tillhör inte vanligheterna att tycka att kranar i solnedgång är sexigt.
Men det tycker hamnchefen i Oslo, Anne Sigrid Hamran.

1. Vad är sexigt med en kran?
– När jag kommer till en ny stad tittar jag alltid efter lyftkranar, vare sig jag är i Norge eller utomlands. Det är ett enkelt sätt att registrera konjunkturer och stadens liv, särskilt under finanskrisen var det lätt att se hur det stod till runt om i världen genom att kika efter lyftkranar. Hamnkranar representerar samma sak: Händer det något här, lever staden? Kranar utgör en stor och väl synlig infrastruktur som visar vilken potential det finns i staden!

2. Varifrån kommer ditt intresse för tung infrastruktur?
– Jag fängslas av det som ligger bakom det som vi konsumenter möter dagligen, och jag tycker att det är mycket skojigare att ta reda på hur bensinen kommer till bensinstationen än vad den kan användas till. Jag tycker att vi har blivit avskurna från samhällets blodådror och nödvändiga strukturer. Vi står inför en utmaning när det gäller att besluta hur infrastruktur ska lokaliseras, och jag tycker även att miljödebatten spårar ur när diskussionen handlar om vad som är fult och vad som är vackert. Hamnar är stökiga och, i vissas ögon, fula, men vi måste ha dem just för miljöns skull.

3. Nu ska man utveckla världens mest arealeffektiva hamn utanför oslos centrum. hur stor kapacitet får den?
– Den nya containerhamnen på Sjursøya får en kapacitet på 450 000 TEU när den är färdig. TEU är ett mått för containertransportkapacitet (tjugofotsekvivalent), och när vi hamnchefer träffas är det TEU vi skryter om. Lika viktigt är det att Oslos hamn tar hand om över 25 procent av Norges behov av eldningsolja och bensin, och placeringen betyder att vi får sand, cement och spannmål mitt i Østlandsområdet. Andra hamnar med större arealer kan ha lager och depåer, men vi effektiviserar genom att flytta ut all aktivitet som inte handlar om gods över kaj. Vi måste vara extremt ekonomiska när vi behöver strandtomt mitt i staden.

4. Hur viktig är hamnen för stadens utveckling?
– Oslo Havn KF har två roller i stadens utveckling. Den ena är själva hamnverksamheten, som ska vara en levande och fin del av stadens sjösida och ha ett effektivt transportsystem. Den andra är att Oslo Havn KF flyttar från stora attraktiva arealer, och att vi själva agerar fastighetsutvecklare och stadsutvecklare i det här fallet. Det medför ett stort ansvar för att denna stadsutveckling helt enkelt ska bli fin, eftersom den kommer att utgöra stadsbornas omgivningar i många generationer.




5
. Är estetiken viktig i hamnen, exempelvis genom att man använt byggmaterial i trä?
– I min tidigare befattning, som utbyggnadschef på vägkontoret i Oslo, hade jag ett nära samarbete med vägkontoren i Hedmark och Oppland, och jag följde utvecklingen av träbroar. I det fallet gick arkitektur och funktionalitet hand i hand. Detta har jag tagit med mig till hamnen, och här träffade jag en styrelseledning som var mycket intresserad av estetik och arkitektur. Nu bygger man inte ens en kulvert utan att tänka på det estetiska. Vi har inte använt trä som byggmaterial i hamnen, men vi har skapat ett rökutrymme av trä för våra anställda. Det är ritat av vår egen arkitekt Mari Igesund.

6. Du var tidigare stadsplanerare i oslo. hur ska en bra stadsplanering gå till?
– Den största utmaningen är att få med sig stadsborna och befolkningen när besluten ska fattas, men det är också det viktigaste. Då gäller det att visualisera med modeller och skisser. Och så får man aldrig ljuga. Det finns en uppsjö av tjusiga skisser som visar badstränder, skridskobanor, lövskogar och vyer som faktiskt inte kan förverkligas. Jag har sagt till om att det inte ska släppas en ritning eller skiss från Oslo Havn KF som inte kan byggas utifrån realistiska förutsättningar.

7. Vad kan vi lära oss om stadsplanering från Danmark och Sverige?
– Etableringen av Copenhagen Malmö Port, CMP, är ett närliggande exempel. Organisering och lokalisering av tung regional och nationell infrastruktur bör inte beslutas i en kommunal plan- och byggnadslovprocess som är beräknad för garage. CMP är en stor, gemensam hamn för Malmö och Köpenhamn som är anlagd utanför högtrycksområdena.

8. Drömprojektet – vilket är det?
– Sydhamnen! Hurra, den är under uppbyggnad och blir så fin att bilisterna på Mosseveien kommer att stå i kö för att titta på den.

9. Vilken byggnad skulle du kunna tänka dig att riva?
– Vi rider på en våg av säkerhetstänkande som gör att vi är i färd med att pumpa ner 150 miljoner i ett påseglingsskydd för fartyg vid Sørenga i Bjørvika – för att någon har räknat ut att en gång var 10 000:e år kan ett fartyg komma på drift och ramma bebyggelsen. Det är vanvett – detta byggnadsverk under vattnet hade jag kunnat tänka mig att riva.

10. Om du fick 100 miljoner kronor till en stadsutvecklingsåtgärd, vad skulle pengarna ha gått till?
– Hamnbyggnad, det är det bästa miljöprojekt som man kan tänka sig.

Fakta: Anne Sigrid Hamran

Anne Sigrid Hamran är hamndirektör i Oslo. Hon är utbildad civilarkitekt från NTH i Trondheim, med diplomuppgift inom fackområdet stads- och regionplanering. Tidigare arbetade hon som utbyggnadstchef vid vägkontoret i Oslo. Det kommunala bolaget Oslo Havn KF spelar en central roll i den storskaliga utbyggnaden av Oslos hamnområde.