[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Hur gör vi huset passivt?

Europeisk husbyggnation går i en riktning: mot noll. Och med det menas att en byggnad helst inte ska belasta miljön alls. Därför ställer varje ny byggföreskrift hårdare krav än den föregående. I Norge har man nyligen infört nya byggföreskrifter.

I PRAKTIKEN INNEBÄR den nyaste byggföreskriften, i branschen känd som TEK 09, att varje byggnad ska ha ännu bättre klimatredovisning än vad som krävdes i den föregående. Med andra ord: bättre process, bättre isolering, säkrare beräkningsunderlag och – som alltid – bättre byggmetoder.
  Byggmästare Henning Eskeland i Henning Bygg AS välkomnar föreskrifterna och tror att passivhus snart kan bli nästa krav i byggföreskrifterna. – Jag är mycket engagerad i det som händer i branschen och jag tycker det är bra med höga krav. Samtidigt krävs det mycket av dem som bygger husen. Branschen måste lära sig att använda de nya produkterna. Det finns en viss risk med att bygga energivänligt. Ju tjockare isolering desto högre krav på utförandet under byggnationen. Uttorkning och inte minst ventilation är avgörande faktorer. Ju tätare husen blir, desto viktigare är det med god ventilation. De nya föreskrifterna kräver inte bara mer av oss som bygger. Det krävs också mycket mer av användarna.
  – I den graden att folk kanske ska få en bruksanvisning till sina hus?
  – Ja, det finns redan bruksanvisningar. De flesta byggnader levereras med sådana idag. Men när jag är ute på efterbesiktning säger folk ofta att de inte fått några. En annan aspekt är ju att nybyggnation bara står för en liten andel av den totala byggnadsmassan. Det är lättast att lägga ansvaret på oss som ska bygga nytt. Men den verkligt stora miljövinsten kommer först när vi får gjort mer med den befintliga byggnadsmassan. Det krävs inte stora subventioner för att en husägare ska investera i energieffektiviserande åtgärder. Jag saknar bidragssystem för att täta konstruktioner och samtidigt ventilera dem ordentligt, säger Henning Eskeland.

Iso3 är en del av lösningen pÅ morgondagens krav pÅ energieffektivitet.
Sven Egil Holmsen, Moelven Iso3 AS

BYGGNADSKOMPONENTER MÅSTE ANPASSAS. Marknaden har under en längre tid känt till att de nya föreskrifterna medför att väggar måste byggas med 20 cm isoleringstjocklek, mot de tidigare 15. Eller så måste man göra något med andra byggnadskomponenter, som att till exempel installera treglasfönster eller isolera vinden bättre.
  Sven Egil Holmsen, vd för Moelven Iso3 AS, är spänd på hur utvecklingen blir. Tillsammans med MjøsCon AS tog Moelven fram Iso3-regeln som en specialanpassning till de nya byggföreskrifterna. Den nya träregeln kom ut på marknaden i höst och har ett inbyggt system i polyuretan för eliminering av köldbryggor. Polyuretan är bäst bland de vanliga isoleringsmaterialen. När köldbryggor i regelstommen avlägsnas ökar värmegenomgångsmotståndet i väggen betydligt. Därför är Iso3 en miljöprodukt som bidrar positivt till en byggnads klimatredovisning.
  – Iso3 är en del av lösningen på morgondagens krav på energieffektivitet, säger Holmsen och fortsätter: – Iso3 är den enda hittills kända lösningen för regelstommar, som gör det möjligt att bygga med 20 cm isoleringstjocklek utan att man behöver kompensera med kostsamma åtgärder av andra byggnadskomponenter.
  Holmsen menar att det också går att tänka alternativt med Iso3. Han pekar på att en vägg med 250 mm isoleringstjocklek och Iso3 i regelstommen kommer ner i 0,14 i U-värde för väggen.
  – Då kan man till exempel tillåta sig att utöka fönsterarealen med sex kvadratmeter i ett vanligt hus.

FEM ALTA-VERK INSPARADE. Det är det norska Kommun- och regiondepartementet som fastställer nya energikrav i byggföreskrifterna för plan- och bygglov. Det som till synes är små siffror för varje enskild byggnad uppgår till enorma besparingar när man slår ihop dem.
  Siffrorna från departementet visar att bostads- och byggsektorn står för hela 40 procent av energiförbrukningen i samhället. De skärpta energikraven kommer att leda till att det årliga energibehovet för nybyggen reduceras med 400- 450 miljoner kilowattimmar (kWh). Detta motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka 20 000 bostäder bara under första året. Efter tio år blir besparingen 4-4,5 terrawattimmar (tWh) per år. Detta skulle motsvara fem Alta-kraftverk.
  De nya föreskrifterna innebär bland annat krav på bättre isolering i golv, väggar och tak men även bättre fönster. Husen ska bli tätare fast med ett bra inomhusklimat. En väsentlig del av värmebehovet ska täckas av alternativa energikällor. Nya småhus kan inte bara ha element som uppvärmningskälla. Det måste finnas en braskamin, pelletskamin eller någon annan värmekälla som inte drivs med elektricitet eller fossila bränslen.

ÄNNU HÅRDARE KRAV. Bostadsproducenterna kan lugnt räkna med hårdare krav, säger Sven Egil Holmsen.
  – Nya produktvarianter av Iso3 gör att vi klarar de skärpningar som myndigheterna förvarnat om även vid nästa ändring av de tekniska föreskrifterna. Iso3 i större dimensioner är en av möjligheterna för att leva upp till kraven. Detta är något vi tittar på för närvarande, även när det gäller dagens lågenergihus och passivhus, avslutar han.

FAKTA: Detta är TEK

Alla som bygger något i Norge stöter förr eller senare på begreppet TE K som är en ”föreskrift om krav på byggnader och produkter för byggnader”. Föreskriften bygger på riktlinjer i EU-/EES-direktiven. TEK utkom för första gången 1997 och TEK 07 är den senaste revideringen. Föreskriften omfattar alla aspekter av byggprocessen. Mest intressant med revideringen av dokumentet är utvecklingen på miljösidan. Tanken är att alla nya byggnader ska byggas på ett sätt som främjar en låg energiförbrukning. Byggnaderna bör placeras och utformas för att vara så energieffektiva som möjligt beroende på lokala förhållanden. Enligt TEK ska varje byggnad vara så energieffektiv att den antingen lever upp till kraven för energiåtgärder eller uppfyller kraven för det totala energibehovet netto. TE K anger även minimivärden som inte får överskridas. Och de blir bara strängare för varje revidering. Samma direktiv gäller för Sverige och Danmark. I dessa länder finns dock inga minimikrav för varje byggnadsdel till skillnad från i Norge. Det är det totala energibehovet för byggnaden som ligger till grund för beräkningen. Så länge detta är i linje med kraven tittar inte myndigheterna på exempelvis U-värdet i en yttervägg. Det långsiktiga målet är att passivhus även ska byggas i Sverige och Danmark. – Direktivet säger att länderna ska ha enhetliga energikrav men anger inga nivåer, säger Lars Myhre för den norska branschföreningen Boligprodusentene. – Kraven i Norge är därför inte direkt jämförbara med grannländernas. I Norge beräknas energibehovet netto med utgångspunkt från klimatet i Oslo. I Sverige kontrolleras däremot det faktiska energibehovet efter det att byggnaden uppförts.

▸ Läs hela föreskriften på www.lovdata.no