[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Gyllene tider

Det är dags att renovera miljonprogrammet, den svenska statens bostadssatsning från
1960- och 1970-talet. En svindlande kostnad, men med staten som pådrivande kraft
kommer tidernas renoveringsprojekt att innebära samhällstillväxt,
menar makroekonomen och journalisten Pekka Kääntä.

1. Varför passar det så bra att göra en satsning på miljonprogrammet just nu?
– Sverige behöver nya tillväxtmotorer nu. Det ekonomiska läget i världen gör att vi inte kan lita på exporten längre. Här kan staten gå in och bidra till att skapa en tillväxtmotor inom ett område där behovet av åtgärder är stort. 

2. Vad är det största problemet i sammanhanget?
– Sett i ett ekonomiskt perspektiv är det att fastighetsägarna inte fonderat medel för renoveringar i den storlek som krävs. Då måste de låna, med stora hyreshöjningar som följd. Det blir tufft för de redan skuldsatta hushållen. Staten har möjlighet att låna pengar billigt. Dessa pengar kan staten låna ut till fastighetsbolagen. På så vis kan staten fungera som en ekonomisk motor, utan att själv behöva stå för kostnaderna. 

3. Hur omfattande insatser handlar det om? 
– Allt måste bygga på rimliga kalkyler. Det blir exempelvis inte aktuellt att renovera samtliga lägenheter i miljonprogrammet. I avfolkningsbygder, där det inte finns efterfrågan på bostäder, kan det istället handla om att byggnader ska rivas. 

4. Hur ska man bäst göra långsiktigt hållbara renoveringar?
– Det är viktigt att samhället skapar incitament för fastighetsägarna att miljö- och energieffektivisera fastigheterna. Att göra genomgripande renoveringar med bra materialval är det bästa sättet att undvika behovet av nya insatser inom kanske en tioårsperiod. Framför allt i storstadsområdena är det också värdefullt att höja statusen på beståndet i miljonprogrammet. Det kan locka folk att bo kvar. 

5. En satsning på hela miljonprogrammet handlar om mycket pengar. Hur mycket?
– De kalkyler som SABO, Boverket och Energimyndigheten gjort varierar mellan 50 och 1 000 miljarder. Det avgörande är naturligtvis hur många bostäder som renoveras, och hur stora insatser som görs för att anpassa lägenheterna till dagens behov. Men en rimlig bedömning pekar på en total kostnad på ungefär 300 miljarder kronor. 

6. Hur lång tid tar det att renovera hela miljonprogrammet?
– Man måste se det på åtminstone en tioårshorisont. Det har talats om fem år, men det är alldeles för kort tid. Det skulle få mycket negativa konsekvenser för nybyggnationer och inte vara samhällsekonomiskt effektivt. 

7. Bör en upprustning av miljonprogrammets bostäder även inkludera en estetisk dimension?
– Det är en fråga främst för arkitekter och designers. Men jag tycker det är viktigt att man ser över vad som kan förbättras i områden med lågt attraktionsvärde. När vi gör en personlig karriär gör vi ofta också en bostadskarriär genom att flytta till ett område med högre attraktionskraft. Det har ett stort värde om fler väljer att bo kvar. Därför bör man göra ombyggnader som skapar bostäder av mer varierade storlekar – både små och stora lägenheter, enrummare och femrummare. 

8. Ska man kanske riva några flerbostadshus och ersätta dem med rad- eller parhus för att få en mer varierad bebyggelse?
– Det skulle vara en stor åtgärd, men skulle säkert vara en fördel genom att det blir en bättre blandning av befolkningen. 

9. Vilka samhällsekonomiska vinster gör man på en renovering just nu?
– I första hand får Sverige en betydande höjning av standarden på många bostäder, men dessutom är det jobbskapande åtgärder. För samhällsekonomin är det en god affär – om man inte går in och medverkar till en upprustning så uppstår ändå kostnader i andra delar av samhället. 

10. Blir det många ringar på vattnet med ett statligt engagemang enligt din modell?
– Ja, när byggbranschen har sysselsättning följer mycket annat med. Inte minst kommer en storsatsning på miljonprogrammet att skapa fördelar för byggvarubranschen. Men även andra sektorer, som exempelvis transportnäringen. 


Fakta:Pekka Kääntä

Pekka Kääntä är journalist och ekonom och har varit medarbetare på flera svenska näringslivstidskrifter. Han har även jobbat på Konjunkturinstitutet och varit makrostrateg på Länsförsäkringar. Rapporten «Renoveringen av miljonprogrammet – ett gyllene läge», som publicerades våren 2013, skrevs på uppdrag av Svensk Byggtjänst.  

Miljonprogrammet är det folkliga namnet på den svenska statens mål att bygga en miljon nya bostäder mellan 1965 och 1975. En tredjedel av bostäderna byggdes som stora lägenhetshus. En tredjedel utgjordes av låghusbebyggelse. En tredjedel av bostäderna är småhus. 25 procent av det svenska folket bor i bostäder som uppfördes under miljonprogrammet. 80 procent av bostäderna är i dag i behov av omfattande renovering.