[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Flexibel miljö

Inget fast skrivbord eller eget kontor, men många utrymmen, zoner och mötesplatser som är avsedda
för olika arbetsuppgifter. Hos DNB i Bergen har det nya kontoret inneburit ett lyft för organisationen.

NÄR NORGES STÖRSTA BANK 2013 skulle samlokalisera sina kontor i landets näst största stad, flyttade 1 700 anställda in
i bankens sprillans nya byggnad i Solheimsviken. Organiseringen- av arbetsplatserna i de nya lokalerna var en del av en större förändringsprocess i företaget, och öppna kontorslandskap med free seating- och clean desk-policy följde med på kuppen. Vad skulle de anställda tycka om detta?
  –  Folk trivs med hur vi har det. Den process vi har genomgått och vårt nuvarande sätt att arbeta har inneburit ett lyft för organi-sationen, säger Benedicte Schilbred Fasmer, chef för Bergen-kontoret och DNB företagsmarknad på Vestlandet.
  Lokalerna innehåller öppna landskap som är indelade i avdelningszoner, mötesrum, tysta rum, en hörsal med plats för 150 personer, informella mötesplatser och «coffice», kaffebarer där man även kan sitta och jobba tillsammans.
  – Alla team tillhör en zon, och inom den zonen kan man sätta sig var man vill, när man vill. Vissa zoner är anpassade för speciella behov som till exempel kundcenter och avdelningar med speciella datalösningar. Denna lösning valdes både för att uppgradera och för att effektivisera, men vi har inte underskott på antal platser. Tanken var att ha flexibla lösningar för organisationsförändringar, säger Schilbred Fasmer.
  Varje individuell medarbetare plockar undan efter sig på skrivbordet och placerar sina saker i en låda som placeras i ett personligt skåp.
  – Att bära sina saker fram och tillbaka känns inte alltid ändamålsenligt, men det tvingar alla att röja upp på skrivborden. Vi märker att detta är väldigt effektivt och att det fungerar bra med tanke på städningen. Allt är ordnat och fint, vilket gör att det är trevligt att komma till jobbet.

En aktivitetsstyrd arbetsplats
är ett förändringsprojekt,
inte bara ett flyttprojekt.
Kontorsvisionär Jonas Hurtigh Grabe

HÖG TEKNISK STANDARD. Benedicte Schilbred Fasmer tror att en av orsakerna till att de nya lokalerna fungerar är att de är mycket ändamålsenliga för uppgifterna.
  – Vi har fått en väldigt bra respons från våra medarbetare. Lokalerna är mycket flexibla och har en hög teknisk standard. Alla kan ansluta sig var som helst – allt fungerar överallt, konstaterar Schilbred Fasmer, men medger också att det finns vissa nackdelar.
  – Det beror nog på vad man jobbar med. Om man måste besvara telefonsamtal kan det kännas krävande att göra det i en zon eller under en tid på dagen då de övriga som är på plats är tysta. Att gå till ett annat rum för att prata i telefon är självfallet inte lika enkelt som att alltid sitta på ett eget kontor, poängterar hon.
  Men hos DNB upplever man ändå att den fysiska arbetsmiljön främst har inneburit många fördelar.
  – Jag hör att många säger att samarbetet mellan olika funktioner fungerar väldigt bra nu. Dialogen är bättre än förut. Det beror bland annat på att vi måste bege oss ut till sociala zoner för att kunna småprata eller hämta kaffe. I ett så stort företag som vårt finns det självfallet också många lokala varianter både när det gäller trivsel och samarbete, säger hon.
  Har den nya arbetsmiljön förändrat företagskulturen?
  – DNB har genomgått en större förändringsprocess, så flera faktorer spelar in. Samtidigt tror jag att den fysiska miljön påverkar den psykiska miljön, och jag tror att DNB i Solheims-viken ger en en upplevelse av att jobba i ett företag som är både modernt och framtidsinriktat. 

BEHOVSKARTLÄGGNING ÄR VIKTIG. Moelven Modus är Nordens ledande tillverkare och leverantör av flexibla rumslösningar för företagsbyggnader. Till DNB:s huvudkontor i Solheimsviken har Moelven Modus levererat systeminredning i ek till mötesrum, tysta rum, hörsalar och cellkontor samt två olika typer av innertak.
  Marknadschef Svein Erik Berntzen berättar att man väl känner till så kallade aktivitetsstyrda kontor, som handlar om att vi inte behöver det traditionella skrivbordet på samma sätt som förut, utan föredrar mötesplatser och arbetsstationer där vi väljer zoner eller rum utifrån vilka aktiviteter som ska utföras.
  – Vi levererar våra lösningar till både moderna aktivitetsstyrda kontor och mer traditionella kontorsmiljöer, men ser ofta varianter som kombinerar båda lösningarna: Det förekommer fortfarande en del cellkontor, men också flera zoner med öppna landskap och fler mötesrum, förklarar han.
  Berntzen påpekar att aktivitetsstyrda kontorsmiljöer främst är ett storstadsfenomen.
  – De flesta företag i distrikten och småstäderna vill fortfarande helst kunna erbjuda cellkontor till alla sina anställda. För att vara en attraktiv uthyrare utanför storstäderna måste man också kunna erbjuda tillräckligt med parkeringsplatser. I storstäderna går trenden åt det motsatta hållet. Baserat på myndigheternas krav minskar man antalet parkeringsplatser för att tvinga folk att åka kollektivt i stället, konstaterar han.
  Marknadschefen påpekar att det florerar en del felaktiga rykten när det gäller konceptet med aktivitetsstyrda arbetsplatser.
  – Det handlar inte om att inreda öppet eller stängt, utan om att identifiera funktionerna på kontoret. Vilka behov har de anställda på kontoret för att kunna utföra sina jobb, och hur inreder man lokalerna på ett sådant sätt att arbetsuppgifterna kan utföras på ett effektivt sätt? Dessutom fokuserar man numera även på att minska arealen för att dra ned på kostnader.
  Därför understryker Berntzen att det inte är särskilt smart att kopiera lösningar som fungerar för ett företag till ett annat företag.
  – Hela poängen är att lösningarna måste vara anpassade efter det enskilda företagets behov. 

Lokalerna är mycket flexibla och har en hög teknisk standard, alla kan ansluta sig var som helst. Allt fungerar överallt.
Benedicte Schilbred Fasmer, DNB

NYA SAMORDNINGSFORMER. Detta låter som ljuv musik i öronen på svensken Jonas Hurtigh Grabe. Han är ekonom i grunden, men har i åratal jobbat med nya koncept som rör framtidens kontorslösningar. I en artikel i Aftenposten omnämndes han för några år sedan som "kontorsvisionär". Medan Grabe jobbade i ett fastighetsbolag genomförde han flera projekt tillsammans med Moelven Modus AB i Sverige. Numera jobbar han för nederländska Veldhoen + Company, som är världsledande inom aktivitetsstyrda arbetsplatser. Inte minst var det de som uppfann konceptet med aktivitetsstyrda arbetsplatser.
  – Det är faktiskt inte något som dök upp för 2-3 år sedan, utan det startade i Holland 1996, berättar Grabe.
  Han förklarar att sättet att samordna på hade förändrats, utan att den fysiska miljön hade hängt med. Därför är målet att utforma kontoren som en konsekvens av det sätt vi vill jobba på, ända ner till individnivå.

OLIKE MILJÖER. Grabe skissar upp en typisk arbetsdag för anställda i företag som de har kartlagt världen över:

25 procent är individuellt arbete då man inte vill bli störd.

25 procent är individuellt arbete då det är okej att bli störd.

25 procent försiggår i möten med fler än tre andra personer.

25 procent försiggår i möten med färre än tre andra personer.

  – För att få 100 procent stöd för vårt arbete måste vi alltså dela på våra kontorsytor, eftersom det traditionella kontorsskrivbordet bara ger stöd åt individuellt arbete. Som ersättning för sitt eget skrivbord får man en palett av 20-25 olika miljöer efter arbetsbehov. Små och stora miljöer, avskärmade områden och vissa öppna områden för samarbete. Då lägger man grunden till att du själv bestämmer hur du vill arbeta, säger Grabe och poängterar:
  – Aktivitetsstyrda arbetsplatser är något mycket mer än bara nya kontor. Det är ett förändringsprojekt, inte bara ett flyttprojekt, säger han.
  Därför är det viktigt att man grundligt identifierar arbetsplatsens och de anställdas uppgifter och behov innan man skapar kontorslayouten och beställer lösningarna.
  – Den största fällan man kan gå i när man ska jobba aktivitetsstyrt, är att gå direkt till arkitekten. Det är viktigt att man känner till fakta och att man har tänkt igenom vad man vill uppnå innan de nya lokalerna ska ritas upp. 

DNB Solheimsviken
  • Inflyttning 2013
  • 1 700 anställda
  • Bruttoareal: 44 000 kvm
  • Leverans Moelven Modus AS: -Moelven Flush Front i ek, Uni Wall, Concept Himling, ribbat innertak i ek, och ekribbor på väggen.
  • Produkterna användes till mötesrum, tysta rum, hörsalar och cellkontor.
Från mejeri till kontor
Foto: Andreas Hulthén\n
När fastighetsförvaltaren presenterade ett alternativt förslag till nya lokaler för Arbetsförmedlingen i Halmstad, blev resultatet toppmoderna kontor i en tidigare industribyggnad.
Skapa flexibla kontor
Moelven Eurowand har levererat en komplett lösning för innerväggar till Sony Ericssons \nnya administrations- och utvecklingscenter i Lund. Husets väldiga atrium löper över \nfem plan och är en naturlig mötesplats för över tusen anställda.
Planering och byggande av ett kontor med systemväggar är en industriell byggmetod som ger renare och snyggare utseende, högre kvalitet och bättre ekonomi för markägarna på lång sikt jämfört med ett kontor som byggs på stället.
Attraktiva arbetsplatser
Visste du att kontorslokalernas utformning och kvalitet inte bara påverkar resultatet av de anställdas dagliga arbete, utan även är faktorer som ökar företagets attraktionskraft när det gäller att rekrytera kompetenta anställda?