[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


En frisk fläkt i backen

Som en stolt snödriva höjer sig Restaurant Skavlen vid gondolens slutstation på Mosetertoppen i Hafjell.
Här är naturen nära både inne och ute.

I det vackraste winter wonderland i Gudbrandsdalen ligger Hafjell. Hit kommer såväl utförsåkare från när och fjärran som ivriga längdskidåkare. Och här, i skidanläggningens utkant, ligger Skavlen – skid­entusiasternas nya matställe och samlingspunkt.
Nästan osynlig ovanifrån och med panoramafönster som speglar dalen nerifrån, smälter restaurangen fint in i omgivningarna. Inte minst tack vare att den har formen av en majestätisk vindformad snödriva.
  – Vi ville skapa en modern, men lite komplicerad byggnad som reflekterar särdragen i landskapet. Här finns det många ställen där man kan hämta inspiration, berättar Jenny Turesson Svendsen från Arkitektkontoret Streken i Lillehammer. Tillsammans med kollegan Torunn Dahlum har hon stått för utformning och materialval.
  – Vi ville få till en stor lokal med utsikt mot de fantastiska fjällen i väst och tyckte att formen av en vindformad snödriva passade fint in i landskapet. Därför föreslog vi en mezzaninvåning, som ger gott om sittplatser. Inte minst ville vi att stället skulle få människor att känna sig välkomna, säger Turesson Svendsen.

Vi ville skapa en ­modern, men lite komplicerad byggnad som reflekterar särdragen i landskapet. Här finns det många ställen där man kan hämta inspiration
Jenny Turesson Svendsen, arkitekt hos Arkitektkontoret Streken 

LUGNT MED LIMTRÄ. Arkitekten berättar att det var viktigt att använda sig av leverantörer och material med lokal förankring i området, och att takkonstruktionen – byggnadens bärande konstruktion – är tillverkad av limträ och massivträ från Moelven.
  – Det möjliggjorde den böjda utformningen. ­Samtidigt har limträbågarna bidragit till att skapa en lugn interiör, säger Jenny Turesson Svendsen.
Golvet är av massivträ och på väggarna sitter ­OSB-skivor.
  – Det skapar en modern interiör med ett lite grovt uttryck, säger arkitekten och berättar att de valde ett fåtal material som skulle kunna användas överallt. Hon tillägger att de även hade en budget att ta hänsyn till.
  – Skavlen har varit både rationellt och ekonomiskt gynnsamt att projektera, trots en stram företagsplan, säger Svendsen.

 

 

BRA SAMARBETE. Som arkitekt strävar Jenny ­Turesson Svendsen efter att välja miljöhållbara material. Hon har använt produkter från Moelven i flera olika sammanhang, särskilt till byggnader i den traditionella stilen som är så utbredd i ­Gudbrandsdalen. Att jobba med limträ gav mersmak.
  – Det är väldigt spännande att jobba med denna typ av produkter, och vissa aktörer är lättare att välja än andra. Det är intressant att följa Moelven, som hela tiden utvecklar nya produkter, säger hon. Och projekteringssamarbetet med konstruktör Jacek Siedlikowski och projektchef Kato Sveen på Moelven Limtre gick mycket bra.
Hon är ganska nöjd med det färdiga resultatet.
  – Jag är nöjd till 98 procent, för helt nöjd ända ner till det sista beslaget blir jag ju aldrig, säger arkitekten som uteslutande har fått positiva ­reaktioner på Skavlen.
  – Det är många som har lagt märke till byggnaden, och det är positivt. Jag hoppas att det blir ett ställe där folk kommer att trivas, säger Jenny Turesson Svendsen.

Skavlen är en restaurang utan fritös. Vårt mål är att servera den bästa mat­upplevelsen i de nordiska fjällen
Roy Håkon Eggesvik och Merethe Helgesen, värdparet på Skavlen 

HÖGA AMBITIONER. Restaurangens värdpar bekräftar att Skavlen redan har blivit en populär samlingsplats för törstiga, hungriga, trötta eller festsugna skidåkare.
  – Vi har fått ett bra mottagande, berättar Roy Håkon Eggesvik och Merethe Helgesen.
Uppdraget var att erbjuda ett alternativ till de övriga matställena på anläggningen. Därför erbjuder restaurangen ett internationellt kök med inslag av lokala råvaror, samt hembakade kakor och bageriprodukter.
  – Skavlen är en restaurang utan fritös. Vårt mål är att servera den bästa matupplevelsen i de ­nordiska fjällen, säger Eggesvik.
Hittills har denna ambition framkallat positiva omdömen från gästerna och betyget 5 i Verdens Gang.
  – Det är inte illa efter bara två månaders verksamhet i en helt ny byggnad, säger Eggesvik och berättar att även själva byggnaden kommenteras flitigt. Några få är chockade över att restaurangen inte är inrymd i ett timmerhus, vilket den traditionella byggseden i dalen föreskriver, men förtjusningen är desto större hos andra.
  – Det här är en byggnad för framtiden. En signatur­byggnad, konstaterar han.