[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Doften av trä

Förknippat med kvalitet, natur och traditioner har användningen av trä skjutit fart. Produkterna blir allt mer förädlade och arkitekturen allt mer kreativ. På «sågen» är råvaran exakt den samma som förut. Det är marknaden som förändrar sig.

På Industriveien i Biri, bredvid skidfabriken Madshus, ligger Moelven Mjøsbruket. Enorma staplar med timmer ligger klara att slussas in i den ena änden av fabriken, för att så småningom komma ut i den andra änden i form av plankor, brädor och andra former av bearbetat trä. Doften är stark, ungefär som en tredubbel dos av julgran, vilket beror på att sågverket uteslutande använder sig av gran i sin produktion. Det är en hel del skog som går åt. Den årliga förbrukningen av timmer ligger på drygt 160 000 kubik, som i sin tur ger upphov till 82 000 kubik sågade trävaror, eller «skurlast», som det kallas här.  Det betyder att 1 500 lastbilar fullastade med virke rullar ut genom porten varje år. I snitt blir det sju lastbilar per arbetsdag.
  Kunderna utgörs av hyvlerier, möbeltillverkare och snickeriindustri. Så långt är det inte särskilt mycket som sticker ut. Men det som är speciellt med just detta sågverk, som är ett av av tolv sågverk i Moelvens division Timber, är att det går bra i såväl goda som dåliga tider. Och det sistnämnda har det varit en hel del av. Särskilt efter 2008, då finanskrisen kraftigt dämpade den norska marknaden och inte minst slog undan benen på marknaderna i Europa.  Så, hur gör de egentligen?
  – Vi är flexibla och anpassar oss efter kundernas önskemål och behov. Resultaten handlar mycket om att spela på de möjligheter som finns med de resurser vi har, säger verksamhetschefen Sturla Westrum på Moelven Mjøsbruket.

Snabba omställningar. På Mjøsbruket, som det kallas lokalt, vet man också hur man anpassar sig efter marknaden.
  – Vi bedriver en orderstyrd verksamhet. Det innebär att vi levererar både små och stora leveranser till dito kunder, sammanfattar Westrum. Han poängterar att de även blivit bra på snabba omställningar.
  – Om någon ringer klockan tio om en leverans som ska vara klar en vecka senare, så kan vi ibland vara igång med arbetet redan efter en timme, förklarar han.
  Flexibilitet är kort sagt en väsentlig del av konceptet. De tänjer förresten en hel del på sitt koncept på det här sågverket. Här är även medarbetarna flexibla. Om exempelvis försäljningschefen från sitt fönster ser att det börjar hopa sig där ute för att en truckförare är sjuk eller för att många lastbilar kommit för att hämta last samtidigt, så drar han på sig overallen och går ut och kör truck tills flaskhalsen har löst sig.  Och när operatörerna på sorteringsanläggningen har lunchrast, körs produktionen av driftschefen, marknadschefen och expeditionschefen.
  – Poängen är att handla snabbt, konstaterar Westrum.

Årsringarnas tal. Av den totala virkesproduktionen på Mjøsbruket exporteras 57 procent till Europa: till England, Schweiz, Österrike, Nederländerna och Polen, för att nämna några.
Vad är det som gör att ett land som Tyskland vill köpa plankor tillverkade av norska träd?  Har de inte gott om egen skog att ta av? Det handlar om kvaliteten, förklarar Moelvens marknadsdirektör Arthur Selvig.
  – Tack vare vårt klimat blir det tätare mellan årsringarna i vårt timmer. Mindre vårved. Det gör träet mer beständigt som material, mer attraktivt, framhåller han.
Han berättar att av en total volym på drygt 1,9 miljoner kubikmeter från Moelvens alla sågverk, går 800 0000 kubik till industrier på den skandinaviska marknaden. Bland annat säljer de mycket till Moelvens egna förädlingsfabriker. Därtill går 140 000 kubik till industrier i Tyskland, 180 000 till industrier i England och 115 000 till Danmark.
Före kraschen 2008 exporterades det till och med ännu mer till de europeiska länderna än i dag. Krisen med skuldpapper och subprime-lån på den amerikanska bostadsmarknaden drabbade även sågverken i Skandinaviens djupa skogar när deras kunder på kontinenten föll bort. Låg byggaktivitet, liten export.
  – Efter det har vi tvingats hitta nya marknader, säger Selvig, och berättar att de så småningom lyckades etablera och utveckla en del kontakter i Nordafrika. 
  – Det började med att vi fick in en fot i Marocko. I dag har vi även en del företag i Egypten, Jemen och Algeriet – samt några i Mellanöstern – på kundlistan, säger Selvig. Totalt exporterar Timber 300.000 kubik virke till Nordafrika och Mellanöstern.  

Allt hänger ihop. Virke från norsk och svensk skog används även på andra sidan jordklotet, i Kina. Där har de inte mycket skog, och enligt Selvig började alltihop med att de köpte billigt virke som de använde som formsättning. Nu breder användningen av trä ut sig, och exporten från Moelven ökar i takt med detta.
  – Vi ser ett uppsving i användningen av trä i Kina, som till skillnad från Japan inte har haft traditioner inom detta. Nu köper de trä till möbelvirke, till fönster och dörrar samt till formsättning, fortsätter han.
Hur stor volym som Kina kommer att importera, hänger dock ihop med hur byggaktiviteten ser ut i USA. Eller med andra ord: vilka länder som sågverksindustrin i Kanada kan exportera till. När byggaktiviteten ökar i USA, som just nu, trappar Kanada ner exporten till Kina till fördel för USA. Och då kan en skandinavisk aktör som Moelven trappa upp sin export.
  – Allt hänger ihop, sammanfattar Arthur Selvig och berättar att Moelven även har börjar exportera till USA.
  – Det handlar om bättre kvaliteter. Det är för långt dit för att skicka billiga produkter.

Miljökortet. Exporten av skandinaviska produkter till Kina och USA, länder som påverkar efterfrågan internationellt, bidrar till att skapa balans även på den europeiska marknaden, påpekar Ole Helge Aalstad, divisionschef på Moelven Timber. Han ser ljust på framtiden för trä. Särskilt av skandinavisk kvalitet.
  – Vi har vår industri i ett bälte där råvarukvaliteten håller hög standard både tekniskt och estetiskt. Den stora styrkan är att vi kan erbjuda virke av jämn kvalitet, anpassat efter industrikunder, säger han.
Graden av framgång kommer också att vara beroende av dialogen med kunden.
  – Vi representerar den stora tillverkaren som producerar till de många små tillverkarna. Därför är det viktigt att ha en bra kontakt, poängterar han.
Divisionschefen nämner flera trender inom dagens användning av trä som material: En av dem är att råvarans goda materialegenskaper ständigt upptäcks av allt fler, vilket leder till mer mångsidig och ökad användning.
  – Trä kan användas i konstruktioner, på egen hand eller tillsammans med andra material, till estetiska syften och som emballage, säger Aalstad och understryker att trä är ett mycket miljöhållbart material.
  – Allt råmaterial från skogen används. Det som inte blir till säljbart virke bearbetas till olika flisprodukter som säljs av andra aktörer inom skogssektorn till träförädlingsindustrin. Till och med barken som skyddar träet i skogen och under lagring, omvandlas till bränsle och används i egna biobränsleanläggningar. Värmen från dessa används för att torka virket till den fukthalt som kunden vill ha samt för att värma upp produktionslokaler. Från enstaka anläggningar säljs även fjärrvärme till externa kunder, säger Aalstad och påpekar att en annan tydlig trend är att bearbetningsgraden ökar. Det sistnämnda har Moelven Timber tagit fasta på genom att investera i divisionens fabriker som levererar industrikomponenter, dvs. komponenter i trä till dörrar, fönster osv.
  – Vi har redan en andel här, men vi ska jobba oss djupare in på den här marknaden, konstaterar Aalstad.

Slut på flisförsäljning. Att det här är en bransch där allt hänger ihop, märktes tydligt i Norge när pappersmassafabriken Södra Cell i Tofte tvingades att lägga ner. De köpte nämligen cellulosaflis från tre av Moelvens sågverk samt från en rad andra sågverk. Och om sågverken inte har avsättning för flis, kan de inte heller bedriva verksamhet. För Moelvens fabriker löste sig problemet genom att man skaffade nya kunder i Sverige och rustade upp gamla sidospår för frakt med tåg.
  Tendensen är densamma i Europa. När efterfrågan på papper sjunker, får pappersmassafabrikerna problem och därnäst drabbas sågverken. Att vi läser färre papperstidningar och -tidskrifter och i stället läser mer på Internet, drabbar en hel industri.
  – Utan avsättning för hela timmerskörden, låter skogsägaren skogen stå kvar. Då blir brist på timmer problemet, sammanfattar Arthur Selvig.
Han är dock villig att friskskriva marknaderna och branschen nu, efter några tunga år.
  – Nu ser det ganska lovande ut, bekräftar han.
Också på Mjøsbruket är stämningen god. Efterfrågan i Europa har ökat, genomsnittspriset har stigit något och valutakursen har svängt till fördel för den norska kronan.
  – Vi säljer mer och får mer för det vi säljer, säger Sturla Westrum, som inte oroar sig för framtiden.
  – Vi måste bara se till att anpassa oss.

Moelven Timber
  • Produkterna utgörs främst av sågat virke samt komponenter till andra industrier.
  • Totalt sett ligger den årliga förbrukningen av timmer på drygt 3,9 miljoner m3. Det resulterar i cirka 1,9 miljoner m3 sågade varor.
  • De som köper sågade varor är i huvudsak industriverksamheter som använder produkterna som insatsvaror i sin egen produktion.
  • Dessutom levereras stora mängder energiprodukter som cellulosaflis, torrflis, spån och bark.
  • Omkring hälften av produktionen säljs i Skandinavien, medan Europa och Nordafrika utgör viktiga exportmarknader. De senaste åren har även
    Mellanöstern, Kina och USA blivit viktiga kunder.
  • De flesta industrikunder är hyvlerier, limträfabriker, fönstertillverkare, golvfabriker och emballagetillverkare.
  • Omkring 20 procent av de sågade varorna säljs till andra företag inom koncernen.
  • Det timmer som sågverken använder i produktionen, hämtas i första hand från närliggande skogar.
Ska lyfta byggbranschen
Foto: Jan Lillehamre
Byggbranschen har inte visat framfötterna när det gäller ett bra samarbete i värdekedjan, anser förutvarande Skanskadirektören Petter Eiken. Nu är han styrelseordförande för initiativet Bygg21, som ska bana väg för ett kunskapslyft inom byggbranschen.
Trägiljotinen
Foto: Jens Haugen
Det var inte lätt för den populära vedklyven från Moelven att komma till världen, berättar Olav Østby-Deglum, tidigare produktchef och en av hjärnorna bakom uppfinningen.