[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Det som bär upp huset

Valet mellan trä, stål och betong i bärande konstruktioner beror både på byggnaden, modet och i vilket skandinaviskt land man ska bygga.

NÄR SKANDINAVISKA ARKITEKTER och ingenjörer väljer material påverkas de både av tidens trend och av vilket land de kommer ifrån. I Danmark är betong det mest använda byggmaterialet, medan över 80 procent av husen i Sverige och Norge är byggda av trä.
  Bland experter och branschfolk föredrar vissa trä, andra hyllar betong eller stål, medan en del tycker att det bästa är en kombination av alla tre material. Vi har försökt lyssna på de olika argumenten för de respektive materialen till bärande konstruktioner.

Ett bra exempel är Oslos flygplats Gardermoen. Här är det limträbalkar från Moelven som bärs upp av stålkonstruktioner, som i sin tur övergår i betongpelare. Det fungerar mycket bra.
Professor Harald Landrø (VD för Tresenteret i Norge.)

– DE BÄSTA KONSTRUKTIONERNA kombinerar trä, stål och betong, säger Harald Landrø, professor på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och vd för Tresenteret i Norge.
  – Ett bra exempel är Oslos flygplats Gardermoen. Här är det limträbalkar från Moelven som bärs upp av stålkonstruktioner, som i sin tur övergår i betongpelare. Det fungerar mycket bra, anser han.
  – Att använda betong tillsammans med stål och trä i både utvändiga och invändiga ytor kan vara estetiskt och mjuka upp byggnaden. Det är viktigt att man tänker på funktionalitet och livslängd även i dessa val, säger Ingrid Dahl Hovland, vd för betongleveransföretaget Spenncon AS.
  Kjetil Myhre, vd för Norsk Stålforbund, anser att det finns många exempel på att en kombination av flera material ger bra lösningar, både tekniskt och estetiskt.
  – Det är viktigt att man använder de olika materialen där de verkligen kommer till sin rätt. Man måste välja material med hänsyn till hållbarhet, stabilitet, funktionalitet, miljö och estetik. Dessutom har givetvis även ekonomin en stor betydelse. Stål används ofta i samverkan med betong och trä, som bärsystem för HD-element av betong, och i spännstag och knutpunkter i större limträkonstruktioner, säger Myhre. Bjarne Lund Johansen, vd för Treinformation i Danmark är också inne på att man måste hitta de rätta kombinationerna:
  – De stora träkonstruktionerna är beroende av stålbalkar, och de kan mycket väl monteras på betongfundament. Alla material har sina kvaliteter, säger han.

Att använda betong tillsammans med stål och trä i både utvändiga och invändiga ytor kan vara estetiskt och mjuka upp byggnaden.
Ingrid Dahl Hovland, VD för betongleveransföretaget Spenncon AS

I DANMARK HAR MAN inte haft lika stor tillgång på trä som i Norge och Sverige. Det påverkar valet av material i de olika länderna. Men skillnaderna handlar också till stor del om traditioner, menar Torben Valdbjørn Rasmussen, forskningschef vid Statens Byggeforskningsinstitutt i Danmark.
  – Vi har ju en tradition av att bygga med sten här i Danmark. Det beror bland annat på erfarenheter av stadsbränder, säger Rasmussen.
  Spenncons Ingrid Dahl Hovland talar i stället om den danska standardiseringen av byggsystem och prisstabilitet som viktiga skäl till att danskarna har föredragit betong. – Betong har många fördelar som byggmaterial när det gäller livstid, flexibilitet och prisstabilitet, säger hon.
  Bjarne Lund Johansen tycker att det är en fördel att man kan tillverka både lätta och starka konstruktioner med trä.
  – Men vi kan ju inte bygga en Stora Bältbron i trä, säger Lund Johansen, vilket de anställda på Moelven Limtre AS i Norge förmodligen inte håller med om. Företaget har just projekterat en fyrfilig motorvägsbro över sjön Mjøsa. Och Lund Johansen pekar på att även om träets bärförmåga inte kan mäta sig med betongens, så är det starkt i förhållande till egenvikten.

Visste du att …
… andelen enfamiljshus av trä i Danmark har ökat från cirka fem procent till 15–20 procent på 10 år.

ANVÄNDNINGEN AV DE olika materialen utvecklas hela tiden. Treinformations Bjarne Lund Johansen berättar att andelen enfamiljshus av trä i Danmark har ökat från cirka fem procent till 15–20 procent på 10 år. Han tror att det bland annat beror på att folk gärna vill pröva på något nytt.
  – Miljömedvetenhet spelar en allt större roll. Trä är ganska lätt att högisolera, och det kan bidra till en lägre värmeförbrukning, säger Lund Johansen.
  Ingrid Dahl Hovland framhåller det hon tycker är betongens fördel när det gäller brandskydd.
  – Trä har bokstavligen talat haft starka rötter i Norge, men betongkonstruktioner kan ha vissa fördelar när det gäller en del nya krav på energisidan. Det är viktigt att vi utnyttjar betongens fördelar när det gäller brandskydd, och med tanke på värmeförlust och energieffektivitet, säger Dahl Hovland.
  Stål som främsta bärande konstruktion i företagsbyggnader är det material som har ökat mest i Norge de senaste 20 åren, berättar Kjetil Myhre.
  – Från omkring 20 procent är andelen nu mer än fördubblad. Under de senaste åren har dock konkurrensen mellan materialen hårdnat, men stål behåller sin position och ökar lite varje år, säger Myhre, som anser att en del av orsaken är att stålkonstruktioner lämpar sig för prefabricering och kan monteras mycket snabbt.
  – HD-element av betong ovanpå bärande system i stål är en vanlig byggmetod i de nordiska länderna. Först och främst inom företagsbyggnader och offentliga byggnader, men alltmer även i radhus och bostadskvarter. Orsaken är att detta är en prisvärd och snabb byggmetod som ger stora, öppna ytor som lämpar sig väl för framtida bruksändringar. Detta är en stor miljömässig fördel som dessvärre lätt glöms bort, säger han, och lyfter fram den nya olympiska stadion som ska stå färdig i London 2012. Där ska stora delar av läktaren demonteras och flyttas till en ny arena efter OS. Detta gjordes även efter fotbolls-EM i Schweiz och Österrike.

Det är viktigt att man använder de olika materialen där de verkligen kommer till sin rätt. Man måste välja material med hänsyn till hållbarhet, stabilitet, funktionalitet, miljö och estetik.
Kjetil Myhre, VD för Norsk Stålforbund

DET RÅDER INGEN TVEKAN om att just klimatvänlighet och egenskaperna när det gäller energioptimering är sådant som branschrepresentanterna helst vill framhäva för de olika materialen. Men vad som gör ett material grönt beror emellertid till stor del på hur man räknar, förklarar forskningschef Klaus Hansen på Statens Byggeforskningsinstitut i Danmark:
  – Trä klarar sig genast bra, eftersom det räknas som CO2-neutralt. Men man ska komma ihåg att träet ska torkas, bearbetas och transporteras. Och mycket beror på hur skogsbruket sköts. Det kan vara knepigt att sammanställa CO2-beräkningar, säger Hansen, som tillägger att trä generellt sett är ett energiriktigt material eftersom det inte måste genomgå de brännings- och smältprocesser som kan vara energikrävande för andra material.
  Om betongens miljöbelastning säger Klaus Hansen:
  – Här är det bränningen av cementklinkers som kan belasta CO2-beräkningen. Men å andra sidan tar betong också upp CO2 på grund av det som kallas karbonatisering. Särskilt när betongen krossas, då tar den till och med upp ännu mer CO2 än när den finns i en byggnad, eftersom de får en större yta.
  – Hur materialen framställs blir en av de avgörande parametrarna för framtida val av material, menar han:
  – I takt med att kraven på låg energiförbrukning ökar för nybyggen, kommer alltmer fokus att riktas på hur de olika materialen framställs eftersom det kan vara avgörande för byggets totala energiberäkning, säger Klaus Hansen.

BETONG JÄMFÖRT MED TRÄ JÄMFÖRT MED STÅL

TRÄ:

+ Lätt att isolera, låg vikt, CO2-neutralt, förutsägbart ur brandteknisk synvinkel.
- Brännbart, utmaningar när det gäller ljud på grund av låg vikt.

BETONG:

+ Hög bärförmåga, stor motståndskraft mot vind, goda termiska egenskaper, lång livstid.
- Energikrävande framställning, hög vikt.

STÅL:

+ Kan monteras snabbt, hög styrka som ger lätta konstruktioner, stor flexibilitet, lång livstid.
- Energikrävande framställning.

Så här bygger vi kostnadseffektivt
Skanska och Rom Eiendom har byggt 18 tätt liggande\nstadshus av prefabricerade moduler i Harbitz Allé i Oslo.\nFoto: Istock
När kostnaderna ska ner är det tre saker som gäller: standardisering, lågenergi och industriell byggnadskonst.
Så här bygger vi svanmärkt
– Vi arbetar med flera projekt och snart kommer den första svanmärkta \nflerfamiljsbostaden att byggas i Sverige, säger Anna Dolk på Skanska.\nFoto: Istock og PR
Svanens miljömärkning handlar om att använda rätt och miljövänligt material när man bygger.