[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Den nye städkillen

I egenskap av VD för Sveriges Byggindustrier har Ola Månsson satt upp som mål att höja moralen och förbättra konkurrenssituationen i branschen. Han har mycket att stå i.

1. Du har sagt att sverige ska ha ett hållbart byggande i världsklass. det låter rätt ambitiöst?
– Det är vår vision och innebär att vi prioriterar all utveckling inom vår bransch som bidrar till ett hållbart byggande avseende miljö, sociala aspekter och konkurrenskraft. Exempelvis att vi ska hålla hög kvalitet och låga kostnader som leder till rätt prissättning på bostäder. Vi har startat forskningsprojekt på akademisk nivå som ska resultera i populärvetenskapliga skrifter som tar upp frågor om kommunikation, produktivitet och drivkrafter i branschen. Jag tror att de också ger oss en bra bild av hur byggandet ska styras och utvecklas för att vara världsledande ifråga om kvalitet och miljö.

2. Hur är det att vara byggbranschens ambassadör gentemot politiker och myndigheter?
– Det känns roligt och utmanande att ha fått förtroendet att representera Sveriges Byggindustrier. Det är en viktig uppgift att bevaka bransch- och arbetsgivarfrågor och att arbeta framåt, inte minst med att ta bort de hinder som finns för en positiv och effektiv utveckling av branschen och dess företag. Det krävs att jag har god kontakt med medlemsföretagen, är lyhörd för deras behov och synpunkter och utifrån det tar ställning i viktiga frågor. Jag ser det också som en utmaning att ligga steget före och ta initiativ istället för att bara reagera i angelägna och aktuella sammanhang.

3. Byggbranschen beskylls ofta för fusk – är det svårt för aktörerna att skilja mellan rätt och fel?
– I Samhällsbyggnadssektorns Etiska Råd, där sektorns alla aktörer är representerade, pågår det en bra diskussion om hur vi kan förebygga bristande förhållningssätt och tydliggöra vad som är rätt och fel. Vi har jobbat mycket med det. De stora medlemsföretagen, som har starka resurser, har under flera år genomgått många seminarier i etiska frågor. Majoriteten av byggföretagen är mindre entreprenörer som inte har samma resurser, men jag är övertygad om att diskussionen om vad som är rätt och fel förekommer så gott som dagligen även i de företagen. 

4. Men ändå dyker det upp saker som den stora kommunala mutskandalen i Göteborg och åtalet för bestickning mot peabs grundare?
– När vi är på god väg att ändra attityderna är det naturligtvis mycket allvarligt att det förekommer händelser som de i Göteborg och nationalarenan i Solna. Men jag tror att vi kommer att se en förändring. Det kommer fram en helt ny generation aktörer på marknaden. De har ett annat synsätt, som bland annat är en följd av den intensiva diskussionen som pågår och opinionsarbetet vi bedriver för att göra gränserna tydliga. 

5. Råder det en sund konkurrens i byggbranschen?
– De senaste åtta åren har jag varit underentreprenör och när jag befann mig i den rollen såg jag tydligt att det fortfarande finns ett misstroende mellan parterna. Man litar inte på att alla har korrekta priser. Jag tror att vi måste gå mot nya samarbetsformer, exempelvis ett mer transparent partnerförhållande mellan företagen – då ser man varandras kostnader och kan bedöma om prissättningen är riktig. 

 

6. Hur ser det ut när det gäller kompetensförsörjningen?
– Vi jobbar hårt med kompetensförsörjning och tar stort ansvar för de frågorna. Hela branschen arbetar aktivt för att vi ska få medarbetare med rätt kompetens. Bland annat samverkar vi med skolorna för att utbildningarna ska anpassas till företagens behov. Vi ser också att vårt arbete ger resultat, bland annat genom att intresset för civilingenjörsutbildningarna ökat de senaste åren.

Det har ju talats väldigt länge om industriellt byggande, men först nu börjar det bli verklighet i större skala. Det är en intressant utveckling som öppnar nya möjligheter och som påverkar effektiviteten i byggandet. 

7. Tycker du att ROT-avdraget som ger svenska fastighetsägare skatteavdrag för arbetskostnader vid reparation-, om- och tillbyggnad ska permanentas?
– Ja, ROT-avdraget ska vara permanent och det betyder mycket. De seriösa företagen har fått en ny marknad tack vare ROT-avdraget, särskilt när det gäller små serviceprojekt. Det har också resulterat i att villaägare köper tjänster vitt istället för svart. Under 2010 betalades 13,1 miljarder kronor ut av Skatteverket för ROTavdrag. Det betyder att hela arbetskostnaden uppgick till 26,2 miljarder. Utan avdraget är det mycket troligt att en stor del av de pengarna hade betalats svart.

8. Vad betyder ROT-avdraget för den vanliga villaägaren?
– För privatpersoner leder ROT-avdraget till en ökad trygghet. Nu kan de som inte ansett sig ha råd att anlita seriösa företag göra det. Det kan också innebära att synen på svartjobb förändras i grunden. Ett resultat av det kan bli att marknaden begränsas för de oseriösa företagen. Så – ja, ROT-avdraget är bra, även om jag generellt är motståndare till statliga bidrag. 

9. Platsbyggande eller industriellt byggande?
– Det har ju talats väldigt länge om industriellt byggande, men först nu börjar det bli verklighet i större skala. Det är en intressant utveckling som öppnar nya möjligheter och som påverkar effektiviteten i byggandet. Produktutveckling och utveckling av nya material bidrar också till att göra hela byggbranschen spännande. 

10. Är du en byggare själv – med hammare och spik?
– Jag har snickarbälte hemma. Hammare och spik också – men jag använder mest skruvdragare och skruv numera. Jag bor på en gård, så det finns alltid snickerijobb att göra av större eller mindre omfattning. Men det är de små löpande jobben jag gör själv. Vid större projekt anlitar jag byggföretag – och utnyttjar ROT-avdraget.