[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


Bygga med ljud

Slut ögonen och lyssna på hur bra rummet är.

VAD ÄR EGENTLIGEN ett bra rumsljud? Om du tänker på hur ljuden hörs i en gammal järnvägsstation där metallhjul skriker mot skenorna, meddelanden ropas ut över högtalaranläggningen och studsar mellan stora valv och människoröster blandas med ljudet av många steg, så har du fått ett hum om begreppet ”dålig akustik”.
  Den ”goda akustiken” i ett rum är ofta något som inte märks. Den är mer planerad. Som i biosalonger, klassrum eller kontorslandskap.
  – Exempelvis är ett konserthus specialutformat för musik och akustik. Medan restauranger och vimmelområden med låga, reflekterande innertak inte alltid erbjuder lika goda ljudförhållanden. Alla har vi väl upplevt situationer där man knappt kan prata med den som sitter på andra sidan bordet, säger Tønnes Ognedal i Stavangerbolaget Sinus AS. Akustikingenjören är med på projekteringen av det nya konserthuset i staden, men arbetar oftare med att avlägsna dåliga ljud än att lyfta fram bra ljud.

Det händer lätt att vi akustiker tänker alltför mycket på mätningar och teknik, men det är ju magkänslan och upplevelsen av ljuden som räknas.
Tønnes Ognedal i Stavangerbolaget Sinus AS

AKUSTIK ÄR KUNSKAPEN om ”elastiska, mekaniska svängningar och vågor i gaser, vätskor och fasta ämnen, samt i övergångarna mellan dessa”. För oss lekmän handlar det om hur ljuden rör sig i rummet och mellan fysiska hinder.
  Det kan påverka oss människor. Exempelvis kan vi bli irriterade av oväsen eller av att vår röst drunknar i väggen. Eller, som Ognedal förklarar, kan vi få en högstämd upplevelse av den djupa basen i en kyrkoorgel. Men för att det ljudet ska nå vårt mellangärde, måste det först röra sig genom rummet. Den färden styrs av begrepp som ”efterklangtid”, ”rumsabsorption” och ”hallavstånd”. Hårda väggytor och många vinklar reflekterar ljudet och jagar runt det i rummet. Mjukare ytor som t.ex. mattor eller gardiner, stjäl ljud. Och avståndet mellan den plats där ljudet uppstår och den plats där ljudet uppfattas, kan påverka kvaliteten på det du hör avsevärt.
  Det är en avancerad vetenskap som kan vara svår att få grepp om. Ljudkvaliteten är det ju till syvende sist det enskilda örat som bedömmer.
  – Det händer lätt att vi akustiker tänker alltför mycket på mätningar och teknik, men det är ju magkänslan och upplevelsen av ljuden som räknas, säger Ognedal.

Rent tekniskt handlar det om att använda perforerade plattor eller lameller med en akustiskt absorberande baksida.
Rune Pedersen på Moelven Danmark AS

ETT BRA VIMMELOMRÅDE i en välkänd byggnad är foajén i Oslos operahus. Här har akustikerna sett till att det finns absorbenter i både innertak och på väggarna. Det känns behagligt att vistas där och man kan utan problem prata med personerna runt sig, även om många människor uppehåller sig i rummet.
  Det blir allt vanligare att man tänker på akustiken även i i helt vanliga byggnader.
  – Rent tekniskt handlar det om att använda perforerade plattor eller lameller med en akustiskt absorberande baksida. Ju mer öppen väggbeklädnaden är, desto mer ljud absorberar den. Det ställer krav på plattans styrka för att man ska kunna erhålla en hög perforeringsgrad, säger Rune Pedersen på Moelven Danmark AS. 

Guide: Akustikk

▸ Definiera en tydlig målsättning för vilken sorts akustik du vill ha. Om vi bortser från arbetsplatser med höga ljudförhållanden, betyder goda ljudförhållanden i de flesta sammanhang att man inte lägger märke till ”akustiken”. Ljudförhållandena upplevs som naturliga för rummet eller platsen och man plågas inte av oväsen. I konsertsalar och liknande vill man givetvis att akustiken ska understödja musiken så bra att man märker att ljudförhållandena är bra.

▸ Oönskade ljud utanför rummet dämpas med tillräcklig ljudisolering i skiljekonstruktionen. Goda åtskiljningselement består ofta av minst två tunna lager med tillräckligt avstånd. Sedan vill man gärna även ha en absorbent i hålrummet mellan de tunna lagren. Ibland även mellan glasrutorna i fönster, men då sitter absorbenten bara i karmen, dvs. i kanten av hålrummet.

▸ När ljudet först kommer in i rummet kan det t.ex. dämpas med absorbenter. Dessa kan vara mineralullsplattor med dammhämmande duk, perforerade plattor, spaltpaneler och liknande. Dessa släpper, förenklat uttryckt, in ljudet men låter det inte återvända till rummet.