[Missing text /a11n/skiptocontent for sv]


– Stark som en oxe!

Den lätta och kompakta «Moelven­-kranen» blev anläggningsbranschens favorit i mitten av 1960-talet. En del av dem är fortfarande i full gång.

MOELVEN BRUG var ett företag i lantbrukets tjänst ända fram till 1950-talet. Då ledde den tekniska utvecklingen till ett växande intresse för hydraulik via traktorsläp. Valet föll på att utveckla hydraulik inom anläggningssektorn.

 – Den mekaniska avdelningen utvecklade maskiner som väghyvlar, 10-tons-dumprar och lastare anpassade efter anläggningstraktorn Volvo Boxer. Detta ledde 1965 fram till den första mobilkranen MK 690. Den var en ren lyftkran med två lastkrokar på den teleskopiska lastarmen. Två år senare kom arvtagaren MK 691, som var betydligt mer användbar eftersom den hade vinsch, berättar ­Thorleif Kvisselien, som var säljansvarig för mobilkranar på 1970-talet.  Efter MK 691 kom MK 692 omkring år 1970, MK 693 år 1973 och MK 694 år 1976.

 – Utrustningen följde hela tiden utvecklingen av traktorstorlek, kran och nödvändig tilläggsutrustning. År 1982 styckades den mekaniska avdelningen av från koncernen och såldes. Två personer från avdelningen tog över servicen av kranarna genom en egen firma, men 1988 såldes hela krankonceptet till ett bolag i ­Holland, säger Kvisselien.

KÅRE SLÅSTAD var kranförare i 15 år hos entreprenören Ø.M. Fjeld i Kongsvinger.

 – Jag använde Moelven-kranar från 1970. De första åren körde jag MK 691, och sedan gick jag över till MK 693. Det var verkligen en toppen­maskin! Jag trivdes bra med den, den var så lätt att använda på alla sätt och vis. Räckvidden och lyftkapaciteten var liten i förhållande till dagens utrustning, men på den tiden kände vi inte till något annat, berättar han.MK 693 hade så liten svängradie att man kunde köra in den i en industribyggnad.

 – Där använde vi den för att lyfta upp utrustning, material och människor – jag har hissat upp många målare och glasmästare i personkorgen på MK 693, säger Slåstad.

BJØRN KVEEN i Trysil är just färdig med ett stugprojekt som han har genomfört med god hjälp av sin MK 693.

 – När vi fick en stugtomt av svärfar ville jag själv bygga stugan. För tre år sedan kom jag över en timmerstuga på Trysilfjället som skänktes bort mot avhämtning, och då var jag tvungen att ha en kran för att kunna lyfta timret. Kranen har varit guld värd för mig, säger han. Nu är stugan färdig.

Det enda Kveen har behövt göra med sin kran från 1979 är att byta vajer.

 – Kranen är stark som en oxe! Med jibb har den en räckvidd på 19 meter. Även om det syns att den har använts flitigt i många år, så har den fungerat suveränt för mig, säger Kveen, som nu har lagt ut kranen till försäljning.

 – Nu hoppas jag att någon annan kan ha glädje av den, säger han.